124 förmodligen snapphanarna i gränsbygderna mellan Småland och dåtida danska landskap. Att snapphanarna uppstått som en produkt av den tidens samhällsförhållanden och av centralmakternas konflikter i området är klart. Däremot har det varit svårt att finna belägg för att bönderna i de dåtida danska provinserna skulle ha glorifierat snapphanarna på samma sätt som skett av en del senare författare.-- E. P. Thompson har ägnat sig åt överträdelser av vissa statliga regleringar som inkränktat på rättigheter som lokalbefolkningen av tradition haft, men som kommit att inskränkas av staten och av storgodsägarna via 'enclosure', motsvarigheten till skiftesreformerna i Sverige. Bland annat betydde dessa att en stor del av allmänningarna komatt skiftas till de större jordägarna i byarna. Dessa reformer genomfördes till stor del under 1600-talet. Bland de regleringar som då kom att bli högeligen impopulära märks de engelska godsägarnas monopol på jakten. Före 1671 hade engelske kungen hävdat att all jakt tillhörde honom, vilket dock i praktiken aldrig komatt utestänga allmogen helt från jakt. Efter detta år blev jakt i första hand exklusivt förbehållen de större jordägarna och en utdragen maktkamp började mellan jakträttsinnehavarna och tjuvjägarna. Förbud att hämta ved i skogen och andra förbud att nyttja naturresurser somtidigare vant tillgängliga för alla innevånare i byn följde också i skiftets spår. Att bryta mot dessa förbud var inte moraliskt förkastligt i allmogens ögon, snarare tvärtom. Detsamma gällde de försök att monopolisera handeln över havet som engelska staten genomförde, och som förde med sig en omfattande smuggling. Att plundra vrak tillhörde också de traditionella ’näringarna’ för kustbefolkningen. De privilegierade gruppernas svårigheter att komma till rätta med dessa lagbrott bottnade inte minst i allmogens ovilja att hjälpa till i övervakningen och att vittna mot dem som förbrutit sig. Bland annat försökte man då använda professionella angivare som fick del i böterna, men inte heller detta visade sig särskilt effektivt.-’ De lokala godsägarnas och kungens monopol på jakt och förbuden mot vedtäkt i skogarna var lika impopulära bland de franska bönderna. Otaliga konflikter redovisas i domstolarna. I kusttrakterna var smuggling en del av den lokala ekonomin, till exempel i Bretagne. Den svenska kungamaktens intresse att reglera, och ibland monopolisera, utnyttjandet av naturtillgångarna hade väckts redan före 1600-talets början. Gustav Vasa lät fridslysa ek, bok, apel och furor som kunde användast till master i ett mandat 1558. Detta följdes av nya skogsordningar med samma bestämmelser åren 1647 och 1664. I förordningen 1647 bestämdes också att allmogen endast fick utnyttja häradsallmänningarna för husbehov när det gällde bete. :4 Jan Sundin 1986. J.inies Sharpe 1983, s. 46-48. F. P. Thompson, 19!75. Douglas Ha\ 1975. P. B. Mimsctie 1981. Cal 'X inslow 1975. John G. Rule 1975. ä ves Castan 1971, s. 125. OKven Hutton 1974, s. 246-247.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=