35 sedvancrätten jämställs med skriven lag. »Vid sidan omlagarna, någon gång till och med ernot dem, gäller sålunda sedvancrätten: regler, ingenstädes skrifna, aldrig påbjudna, men stödda på folkets rättsmedvetande.»'^'* Rättegångsbalkens stadgande om att sedvanerättens regler endast gäller, då skriven lag ej finnes, tolkas liberalt. »Naturligtvis utbildas de lättast på de punkter, där inga lagregler stå emot dem(RB 1:11)».'^'’ Efter lag och sedvanerätt kommer de andra källorna. Först tillgriper man analogi, men om man inte kan reda sig på detta sätt, åberopar man sakens natur. I dansk doktrin är lagen den första och sedvanerätten den andra rättskällan i rangordningen. Schlegel och Deuntzer godkänner inte andra rättskällor,'^^ men även de andra författarna ställer i allmänhet de nyss nämnda rättskällorna framför de övriga. 0rsted konstaterar, att man endast då de skrivna lagarna tiger »kan tage sin Tilflugt til andre Retskilder»;han tar dock inte t.ex. ställning till frågan om den s.k. naturliga rättens förhållande till sedvanerätten. Larsen behandlar först lag och sedvana, som inte får strida mot de skrivna lagarna, samt därefter rättspraxis utan att ange dennas plats i rangordningen.'^"* Den naturliga rätten inklusive sakens natur kan användas endast in subsidium, och Larsen fortsätter: »Kun hvor de positive Kilder ikke frembyde nogen veiledende Grundsxtning eller kunne gjore Udslaget for en vis Fortolkning, bor man tage sin Tilflugt til den naturlige Ret»."'° Larsen torde därmed vara den förste, som i nordisk doktrin talar om »subsidiära rättskällor». Detta uttryck synes för övrigt på 1800-talet främst förekomma i dansk rättsvetenskap. Även Bornemann talar om »subsidiära» normer. Lagen och sedvanerätten bildar en grupp rättskällor, som går före de subsidiärt användbara reglerna. Bland dessa subsidiära källor går »den positive Rets Grundsxtninger og Analogie» före sakens natur och den naturliga rätten, som kan användas endast då de förstnämnda saknas.'"’ Scheel anser den vetenskapliga rätten utgöra »subsidiaire Regler»; beträffande s)älva termen hänvisar han till en instruktion från år 1823. förekommer i dansk rättsvetenskaplig litteratur, tecknade naturrätten som en subsidiär rätt. Scheel konstaterar om rättskällornas rangordning, att lagen »i Regelen» går före sedvanerätten.'""* Den vetenskapliga 176 ISl 183 Detta kunde förklara, varför uttrycket subsidiära rättskällor främst men redan Norregaard beBjörling, s. 5 t. Björling, s. 6. B/örlitig, s. 6 ii. Schlcgcl s. 17 tf.; Deuntzer, s. 27 tf. Orstecil, s. 109. Larsen, s. 37 tf. Larsen, .s. 73. Bornemann I, s. 46 tf. och 50 f. Bornemann I, s. 54 f. Scheel, s. 185 och not 4. Scheel, s. 168. \7<i ISO 181
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=