22 nordiska länderna. Det är knappast överraskande, att termen blir föremål för en reception kring mitten av seklet, dvs. vid den tidpunkt, då den historiska skolans betydelse i Norden var somstörst. 2.1.2. Definitionerna I den äldre litteraturen före 1850-talet saknas en systematisk rättskällelära; framställningen av rättskällorna består i en uppräkning av olika »lagar» eller annat material som har betydelse i den juridiska argumenteringen. En »rättskällelärans allmänna del» förekommer inte, utan uppkomna problem behandlas i samband med de olika rättskällorna; ett populärt ämne är förutsättningarna för sedvanerättens bindande kraft (se nedan II). Sammanfattande framställningar och definitioner kan också sökas först i den litteratur, där man opererar med begreppet rättskälla. Även i dessa verk förutsätter författarna ofta, att begreppet är givet, eller så nöjer de sig med en mycket torftig definition eller en definition, som består i en uppräkning av de olika rättskällorna. Som exempel kan nämnas Platous omfattande monografi, där själva objektet för undersökningen av'färdas med en enda mening: »Ved Retskdder forstaaes de Faktorer, som begrunder den positive objektive Ret, det er de Retsregler, somSamfundet sa^tter for det menneskelige Samliv, og somdet haandha^ver ved s^cregne Organer.»^^ Bornemanns föreläsningar från år 1849 innehåller av allt att döma det första nordiska försöket att förklara vad somförstås med begreppet »rättskälla». Författaren inleder sin framställning av rättskällorna med följande resonemang: »Retten gja:lder vistnok ikke i Samfundet ifolge en vilkaarlig Beslutning av Samfundet; den skal ifolge ethisk Nodvendighed gjxlde. Men der er ingen udvortes Autoritet til at gjore dette ’Skal’ gjaeldende mod Almeenheden. Mod Individet staaer Samfundet derimod som en saadan Autoritet. De Normer, Individet skal underkaste sig, den Orden, den skal respectere, er den. Samfundet har erkjendt som den, der skal gja^lde og folges. Nu opstaaer det Sporgsmaal: under hvilken Formeller under hvilke Former fremtr^eder denne Samfundets Erkjendelse, forkynder Almeenvillien sig? Dette er Sporgsmaalet omRetskilderne.»'^'^ Bornemanns framställning är tydligt influerad av tysk idealistisk filosofi; rättskälleläran ses som en fråga omformerna för allmänviljans uppträdande. I föreläsningarna i folkrätt från år 1859, som baserar sig på Kolderup-Rosenvinges lärobok (1835), konstaterar Bornemann, att Rosenvinge använt ordet i »den strenge techniske Betydning», enligt vilken det betecknar »de Data, der ei blot ere Erkjendelsesgrunde, men tillige give Retss^etningerne deres Autoritet - som altsaa ere Tilkjendegivelsesformer for Samfundsvillien». Utan att själv ta ställning till frågan anmärker Bornemann, att några tar ordet »i en laxere Betydning Se Björne, s. 59. Platou, s. 11. Bornemann 1, s. 42 f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=