19 Uttrycket »rättskälla» förekommer inte i den äldre litteraturen, även om man gärna talar om källor redan i 1600-talets litteratur. Claes Rålamb (16221698) betecknade i sin »Observationes Juris Practicae» på 1670-talet äganderätten som en källa, ur vilken man kunde hämta alla andra civilrättsliga rättsinstitut.'’** Nehrman talar i sin »lurisprudentia civilis» dels om lagfarenhetens allmänna källor och hjälpmedel, dels om civilrätten såsom källan och modern till alla övriga delar av lagfarenheten.'’^ Rabenius betecknar på 1760-talet lagarna som »fontes jurisprudentiae»; uttrycket förekommer dock som inledning till en uppräkning av lagfarenhetens hjälpmedel.Calonius däremot använder överhuvudtaget mte begreppet i sina föreläsningar i civilrätt. I Lars Fr. Linds kortfattade lärobok i hermeneutik »Domarens pröfning efter Sveriges Lag» (1796) saknas likaså termerna »rättskälla» och »källa». I Danmark talar Wiwet endast om »Kilderne til vore Love».*"' Likaså använder Norregaard på 1780-talet ordet »Kilde» endast i betydelsen »historisk källa»; så påstår han, att naturrätten, äldre lagar och även utländsk rätt är källor till den gällande danska lagstiftningen.^’ Då han talar omrättskällor i nutida bemärkelse, frågar han sig, om man kan anse, att t.ex. prejudikat har en borgerlig lags kraft.Ännu Hurtigkarl dryftar år 1813, omman kan ge ett visst material lags kraft (Lovskraft) eller inte.^'^ Det är uppenbart, att man i 1700-talets litteratur använde termen »lag» i betydelsen rättskälla i allmänhet, varvid man gärna åberopade den romerskrättsliga indelningen i lus scriptumoch ius non scriptum.^^ En kursorisk genomgång av den tyska rättsvetenskapliga litteraturen från samma tid visar, att språkbruket i Tyskland var liknande. Termen »Rechtsquelle» förekommer inte. I andra upplagan av Johann Stephan Piitters rättsencyklopedi från år 1767 finner man påståendet, att den första och allmännaste källan till alla rättigheter och plikter ligger i Guds makt; dessutom använder författaren ordet »källa» i betydelsen »historisk källa».I ett på 1770-talet publicerat arbete förekommer dock redan rubriken »privaträttens källor» (fontes iuris privati). På 1780-talet betecknas i ett par läroböcker lagarna som källor till alla rättigheter och skyldigheter.^** Gustav Hugo torde först ha använt begreppet rätts- ” Sc Björne, s. 122. Nehrrnan, s. 17 och 24 t. Rabenius,^. 10; se även s. 15. Wiwet, Fort.ile. Norregaard, s. 5 och 43. Norregaard, s. 28. Hurtigkarl, s. 29 ff. Sc t.cx. Norregaard, s. 23 f. Piitter, Johann Stephan, Neuer Versuch einer Juristischen Encyclop.idie und Mcthodologic, Göttingen 1767, s. 7 och 23. Se Schwarz, Andreas B., Zur Entstehung des modernen Pandektensystems. Rechtsgcscliichte und Gegenwart, Karlsruhe I960, s. 11. Schott, August Friedrich, Entwurf einer juristischen Encyclopiidie und Methodologie, 4. Aufl., Eeipzig 1785, s. 3; Terlinden, R., Versuch emer Vorbereitung zu dcr heutigen positiven in
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=