12 ning», prejudikat, sedvanor, rättslitteraturen och sakens natur; enligt författaren är dock den juridiska litteraturen snarare en förmedlande än en självständigt verkande faktor.Däremot anser von Eyben, att det är missvisande att jämställa tolkning enligt lagens ändamål med rättskällorna. Man använder ju vid en sådan tolkning någon rättkälla, lagen, förarbetena eller argumentering enligt sakens natur.’’ Det är enligt von Eyben inte möjligt att ställa upp en klar prioritetsordning för rättskällorna. Lagen är dock den primära och helt avgörande rättskällan och klara prejudikat från Hojesteret kan i allmänhet placeras på samma nivå som klara lagregler.” Rättsvetenskapen viker både för förarbeten och rättspraxis och befinner sig närmast på samma nivå somsakens natur. Peczenik delar upp rättskällorna i tre grupper. Rättsligt bindande rättskällor skall beaktas i den juridiska argumentationen. I undantagsfall kan man sätta en sådan rättskälla ur spel, men om en domare åsidosätter en rättskälla som skall beaktas, kan han åtalas för tjänstefel. Andra rättskällor är inte bindande, men de har ändå en stor auktoritet; de bör beaktas. Övriga rättskällor får beaktas. De rättskällor som skall beaktas är viktigare än de sombör beaktas, men dessa är dock i sin tur viktigare än de somblott får beaktas. Hierarkin betyder, att en viktigare rättskälla vid en kollision går före en mindre viktig, men då starka skäl föreligger, får man kasta om prioritetsordningen; ett sådant ställningstagande kräver dock argumentering. För att man skall kunna frångå en rättskälla av den första kategorin, krävs det en mycket utförlig motivering och även åsidosättandet av en rättskälla, sombör beaktas, måste motiveras, medan en rättssom får beaktas, kan åsidosättas utan argument. Då prioritetsordningen alltså endast gäller i regel, talar Peczenik omen provisorisk rättskällehierarki."'* Det bör betonas, att Peczenik inte anser alla relevanta argument i den juridiska argumenteringen vara rättskällor. »Vid sidan av olika auktoritetsskäl (dvs. rättskällor) får man självfallet åberopa vissa sakskäl, däribland vissa etiska grundsatser somden argumenterande personen anser vara riktiga.»’^ Lagar och andra föreskrifter skall enligt Peczenik beaktas vid den juridiska argumentationen. Prejudikat och lagars förarbeten bör beaktas, medan övrigt material (bl.a. vissa sedvanor, uttalanden av t.ex. pressens opinionsnämnd och Sveriges advokatsamfund, domar vilka inte är prejudikat, lagförslag, upphävda lagar och utländsk r'i.x.x.) får beaktas.’^ Eckhoffs rättskälleprinciper motsvaras av Peczeniks rättskällenormer; dessa hör till det material somfår beaktas.’^ Strömholm räknar upp rättskällefaktorer, »dvs. sådant som (faktiskt) beakvon Eyben, s. 14 ft. von Eyben, s. 17 f. -- von Eyben, s. 18 f. von Eyben, s. 160 och 186 f. Peczenik, s. 240 f. Se även Peczew/^, Juridikens, s. 48 ff. Peczenik, s. 244. Peczenik, s. 242 ff. Peczenik, s. 244. källa.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=