249 — Två sekler med Högsta domstolen, SvJT l‘^89, s. 245-271. Juäsktncn, HIstonallisen koulun oikeustiedekåsitys (Den historiska skolans iipplattning om rättsvetenskapen), Helsinki 1983. Kall, Johannes Christianus, Observationes de Jure non scripto, Hafniae 1828. V. Keller, Friedrich Ludvig, Pandekten, 1, 2. Autl., Leipzig 1866. Klanti, Hannu Tapani, Gewohnheitsrecht als Reehtsquelle, Turku 1984. Kofod Ancher, Peder, Anvnsnmg lor en Dansk Jurist, angaaende I.ovkvndiglieds adskillige Deele, Nvtteog Hielpe-Midler, Kiobenhavn 1777. (Kotod Ancher) — Ln kort Anviisning i sxr lor en Dansk Jurist, angaaende Lovksmdigheds og Staats-Konstens adskillige Deele, Nytte og Hielpe-Midler, Kiobenhavn 1755. (Kolod Ancher 1755) — F.t Brev til Ingen, om Intet i Lov og Ret, Kiobenhavn 1764. (Kolotl Ancher, Kt Brev) Kolderup-Rosenvinge, J. L. ,4., Grundrids al den juridiske Encyclopxdie, Kjobenhavn 1849. Kreiiger, j., Humma man förstå 2 mom. al I 1 § i 1 kap. Rättegångsbalken i 1734 års lag? NaumT 1882, s. 572-580. L/agusJ, R., Om pre)udikaters betvdelse vid rättsskipningen. Juridiska uppsatser 2, Helsingfors 1860, s. 1-40. (Lagus) — å tterligare om Prepidikater. Juridiska uppsatser 3, Helsingfors 1860, s. 75-86. Larsen,]. E., Samlede Skrifter, 11,1, Privatretlige Foredrag, I, Kjobenhavn 1857. Lassen, JuL, Haandbog i Obhgationsretten. Almindehg Del, K)obenhavn 1892. .\fatzen, Henning, Den danske Statsforfatningsret, 1, Kjobenhavn 1888. Michalsen, Dag H., Ugeblad for l.ovks ndighed, Statistikk og Statsokonomi, 1861-1870. k n innholdsanalyse, Oslo 1983. Mitteis, Heinrich, Uber das Naturrecht, Berlin 1948. Montgomery, Robert, Handbok i Finlands allmänna privaträtt, I, Inledande läror, Helsingfors 1889-1895. (Montgomery) — Inträdesföredrag (1871). Suomalaista oikeustiedettä Galoniuksesta Zittingiin (Finsk rättsvetenskap Iran Calonius till Zitting), 1, utg. av Lars Björne, Turku 1981, s. 25-36. (Montgomers, 1 nt rådesfö redrag). von Munthe af Morgenstierne, Bredo Heinrich, Hvilken Procesmaade i Hoiesteret, den skntthge eller mundtllge, opfvlder bedst Fornuftens Fordrmger paa en god Retspleie? Fhi lundisk-philosophlsk Athandling, Kristiania 1815. Nehrnian, David, Inledning Til Then Swenska lurisprudentiamGivilem, Lund 1729. (Nehrman) — Inledning til Then Swenska Jurisprudentiam Gnminalem, Lund 1756 (Nehrman, Jurisprudentia Grimmahs) — Inledning Til Then Swenska Processum Civilem, nv uppl., Stockholm och Upsala 1751. (Nehrman. Processus Civilis) Ncllernann, ]., Civilprocessens almindehge Deel, 3. Udg., K)obenhavn 1887. Wmlling, E. V., Anteckningar efter Prof. F.. \’. Nordlings föreläsningar i svensk civilrätt. Allmänna delen, utg. af Juridiska Föreningen i Upsala, Upsala 1882. — Om Romerska Rättens, Juridiska Fncs clopediens och Rättshistoriens betydelse tiir rättsstudiet, NaumT 1867, s. 699-712. Norregaard, Lauritz, Forelxsninger over den Danske og Norske Private Ret, 1, Kiobenhavn 1784. (Norregaard) — Natur-Rettens forste Grunde, Kiobenhavn 1784. (Norregaard, Natur-Retten) Palmen, Johan P/.)/7//>, Juridisk handbok för medborgerlig bildning, Helsingfors 1859. — Omprejudikater och praxis vid domstolar, Lbl 1855, s. 107-114 Peczenih, /l/eA’su«i/er, Juridikens metodproblem, 2. uppl., Stockholm 1980. (Peczenik, Juridikens) — Rätten och förnuftet. Fn lärobok i allmän rättslära, 2. uppl., Stockholm 1986. (Peczenik) Platon, Oscar, l orehrsninger over Retskildernes Theorie, Kristiama 1915. — Om det sammenlignende Retsstudium, dets Oiemed og dets praktiske Resultater, TfR 1892, s. 317-335.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=