RB 46

248 Dalberg-Lancn, j0rgen, Retsv'idcnskaben som samtundsvidenskab, Kobenhavn 1977. Dfellilcr}, C. O./, F.n blick på Rättsforskningens sednaste resultater, SvJFT 2 (1851), s. 1 —15. Dernbiirg, Heinrich, Systemdes Römischen Rechts (Der Pandekten 8. Autl.), 1, Berlin 1911. Dcnntzcr, /. H., Kort Fremstillin^ at Retssystemets navnlig Privatrettens almindelige Del (Iste Afsnit), Kjobenhavn 1875. Eclchoff, Torstcin, Rettskildekvre, 2. rev. utg., Otta 1987. — Ross om retskilder og ret, TtR 1987, s. 197-213. Hhitröm, F. \\ ., Privaträttens allmänna läror, utg. av Finar Cavonius, Helsingfors 1921-1925. von Evhcn, VV'. £., Juridisk Grundbog. Bind 1 — Retskilderne, 4. omarb. udg., Kobenhavn 1988. Eorsntan, Jaakfco, Anteckningar enligt professor Jaakko Forsmans töreläsningar öfver straffrättens allmänna läror med särskild hänsyn till strafflagen af den 19 december 1889, utg. af Lars W asastjerna, 2. uppl., Helsingfors 1900. Gagnér, Sten, 0rsteds vetenskap, de tvska kriminahsterna och naturrättsläran, TfR 1980, s. 367444. Gerber, Carl Friedrich, Systemdes Deutschen Privatrechts, 2. Aufl., Jena 1850. Gjelsvik, Sikolaus, Innleiding i Rettsstudiet, Oslo 1912. Goos, C., Anders Sandoe Orsteds Betydning for Moral- og Retsfilosofien; 1: 1-2, Kobenhavn 1904. (Goos, Orsted) — Forekrsninger over den almindelige Retskrre, I, Kiobenhavn 1889. (Goos) — Indledning til den danske Stralferet, Kjobenhavn 1875. (Goos, Strafferet) Göschen, J. Fr. F., Vorlesungen fiber das gemeine Civilrecht, 1, hrsg. von A. Erxleben, Göttingen 1838. Hagernp, Franas, Det psvkologiske Grundlag for Retten, TfR 1907, s. 1-14. — Forekrsninger over Retsencyclopaidie, Kristiania 1906. (Hagerup) — Nogie Ord omden nt ere Retsvidenskabs Karakter, TfR 1888, s. 1-58. — Nogie Ord om Forhokfet mellem positiv Ret og Retsanvendelse, TfR 1915, s. 16-77. — OmPrincipperne for condictio indebiti, NRt 1885, s. 245—253. — Til Obligationsrettens almindelige Del, TfR 1894. s. 32-69. Hagströmer, Johan, Om förballandet emellan lagstiftning och vetenskap pä den svenska straffrättens område, TfR 1889, s. 437^63. Hallager, G., Norges Hoiesteret, I 1815-1863, Knstiania 1915. Handwörterbuch der deutschen Rechtsgeschichte, I-III, Berlin - Bielefeld - Miinchen 1971-1984. (HRG) Heinonkoski, Onni, Korkein oikeus 25-vuotias (Högsta domstolen 25 är), LM 1943, s. 331-336. Helin, .Markku, Lainoppi ja metafvsiikka (Rättsvetenskap och metafysik), \kimmala 1988. Hcrmanson, Robert, Omjuridisk konstruktion i statsrätten, JFT 1878-1879, s. 1-32 och 457-516. — Om lagstiftningen, dess begrepp och fcirhällande till öfriga statliga funktioner, Helsingfors 1881. Hertzherg, Ebbe, De nordiske Retskilder, Nordisk Retsencyklopxdi, I, Kjobenhavn 1890. Hoick, Carl Georg, Den danske Statsforfatningsret, I, udg. ved C. Goos ogJ. Nellemann, Kjobenhavn 1869. Holmbergson, Johan, ]uv\A\s\i,3, skrifter, utg. af Carl Justus Nerman, Christianstad 1845. Hiirtigkarl, Frcderik Theodor, Den Danske og Norske Private Rets forste Grunde, I, Kiobenhavn 1813. Ingstad, .M., Den romerske Privatrets almindelige Del, udg. efter Forfatterens Dod af Carl Platou, Kristiania 1924. luul. Stig, Hojesterets domspraksis som retskilde. Hojesteret 1661-1961, 11, Udg. af PovI Bagge, Jep Lauesen Frost, Bernt Hje)le, Kobenhavn 1961, s. 1-61. — Tr.x-k af Hojesterets historie gennem 300 är, UfR 1961, s. 43-52. Jägerskiöld, Stig, Studier rörande receptionen av främmande rätt i Sverige under den yngre landslagens tid. Lund 1963.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=