215 element», eftersom Savigny i detta sammanhang hänvisar till sin lära omde två elementen i rätten.'” Genomdenna metod kunde man skjuta åt sidan den romerska rättens föråldrade stadganden och koncentrera sig på den eviga rätten {das Recht). Eftersom varje författare utan motivering själv avgjorde, vad som var naturligt och vad somtillfälligt eller rent positivt, var metoden »argumentativt immun».’’' Dessutom bevarade läran om dualismen i rätten doktrinens frihet i förhållande till lagstiftaren, eftersomdet var möjligt att lägga framvärderingar beträffande den Detta torde förklara lärans popularitet efter det öppna för- 21.^ positiva ratten. kastandet av naturrätten. Även påståendena om en oföränderlig begreppsapparat kunde användas mot lagstiftarens »godtycke», dvs. ny lagstiftning, eftersom tolkningen av en ny lag med hjälp av traditionella begrepp tjänade till att upprätthålla status quo. Den överpositiva rätten var samtidigt en källa för den vetenskapliga rätten.’” De universella begreppen utgjorde en skenbart empirisk basis för rättsvetenskapen, som därigenom blev oberoende av den föränderliga positiva rätten. 3.2.7. Sammanfatttiing Inställningen till utländsk rätt befäster bilden av en öppen, i detta avseende »liberal» rättskällelära i 1800-talets nordiska doktrin. Översikten av tysk rättsvetenskap i föregående avsnitt visar, att alla typer av argument, kulturländernas ius gentium, den gemensamma rätten baserad på människans natur och de av nationella rättsordningar oberoende eviga begreppen, är en importvara i den nordiska litteraturen. Direkta förebilder är i vissa fall lätta att ange; Wredes påstående omden romerska rättens allmänt mänskliga natur är ett direkt lån från Windscheid, »begreppsjuristerna» Hermanson och Julian Serlachius citerar ofta Laband, och Hagerups och Platous beroende av Jhering är redan tidigare bekant.’”'’ Viktigare är dock det allmänna accepterande av en reception av utländsk rätt, som är så utpräglat i den nordiska litteraturen. I detta avseende skiljer sig också nordisk doktrin från tysk. Medan man i Tyskland, Jhering undantagen, inte i högre grad var intresserad av en rättsjämförande forskning, använde man sig i nordisk rättsvetenskap just av den möjlighet till en reception av utländsk rätt, somläran omdet övernationella elementet i de positiva rättsordningarna öppnade. I tysk doktrin var det lätt att hitta argument, som propagerade för en reception. Avslipandet av naSavigny, Obligationenrecht, s. 26 och not g. Ruckert, s. 3 11. Se Riickert, s. 310: ». . . em neues Mittel zumalten Zweck war getunden». Wilhelm, s. 238. Se Jorgensen Stig, Die Bedeutung Jherings fur die neuere skandinavische Rechtslehre. Jherings F.rbe. Göttinger Symposion zur 150. Wiederkehr des Geburtstages von Rudolph von. Jhering, hrsg. von Franz Wieacker und Christian Vi'ollschläger, Göttingen 1970, s. 122 f. :n 214
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=