205 bundet».Till det logiskt irrelevanta räknar han tydligen såväl historisk utveckling som lagstiftning. Serlachius anser vidare, att begreppsapparaten i stort sett är oföränderlig. »Möjligheten att rättsvetenskapen måste upptaga nya rättsliga begrepp kan visserligen inte förnekas. Men i hvarje fall är det onekligen ett vigtigt indiciummot riktigheten af en teoretisk konstruktion, att den inför sådana nya begrepp.» Några år senare förtydligade Serlachius sin uppfattning om förhållandet mellan rättsbegrepp och lagstiftning. »Annorledes än för en bestämd positiv rätt kan icke den begränsning i ogiltighetsbegreppet häfdas, (kurs. här) att rättsärenden, hvilka icke förmå åvägabringa den afsedda ursprungliga rättsföljden, falla utom dess område, så framt fullgörelseintresset likväl skall gäldas.» Åberopandet av oföränderliga och av lagstiftaren oberoende rättsbegrepp kan ses främst som ett försök att hävda juridikens karaktär av exakt vetenskap och dess självständighet i förhållande till den föränderliga positiva rätten. Till begreppens natur hör vidare med nödvändighet, att de är internationella och kan användas vid tolkningen av bestämmelser i alla rättsordningar. Julian Serlachius’ artiklar är goda exempel på tillämpningen av denna metod, medan Hagerup lägger framde utförligaste argumenten. Även då det gäller rättsbegreppen företräder Hagerup en »universalhistorisk» syn. 3.2.5. Condictio indebiti som typfall Det i nordisk lagstiftning okända romerska rättsinstitutet condictio indebiti betydde ett krav på en återbetalning av en prestation, som skett i en faktisk villfarelse och som inte bestod i uppfyllandet av en s.k. obligatio natnralis. Tillgången till condictio indebiti utvidgades betydligt i naturrättskodifikationerna. 0rsted, som såsom den förste i dansk doktrin behandlade detta rättsinstitut, hade ett fylligt utländskt material att tillgå, men han ställde upp mycket snäva gränser för tillämpandet av detta rättsinstitut i dansk rätt.*'’^ Platou ansåg, att 0rsted »var drevet til sit Standpunkt ved en forvidt dreven Reaktion mod Dåtidens uklare Theorier om Betingelserne for og Begrundelsen af Condictio indebiti». 0rsteds ståndpunkt fick tjäna som exempel på en oriktig teori, som enligt Platou ledde till »Famlen og Usikkerhed i Retsudovelsen fra deres Side, som har gaaet sine Larreaar under en urigtig Theoris Herredomme». 0rsteds åsikt skulle enligt Platou ha lett till en motvilja hos äldre jurister att tillämpa condictio indebiti.I varje fall var detta rättsinstituts ställning en öppen fråga i nordisk doktrin ännu under senare delen av 1800-talet. Julian Serlachius, lY'T 1898, s. 431 f. Julian Serlachius, ]VT 1898, s. 444. Julian Serlachius, ]VH 1902, s. 3. Se Tamtns utförlig.i fr.imstallning, s. 277 tt. Platou, s. 94.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=