181 Nehrman, sompåstår sig själv tolka Sveriges lag »vtan blandning af främmande Stadgar och meningar»,kan senare hänvisa till, att 1734 års lag förbjuder användandet av främmande rätt.'^ Hans inställning till den romerska rätten är dock inte helt negativ. Dä man behärskar den svenska lagfarenheten »kan man hämta mycken nytta» ur studiet av romersk rätt, »ty thet lärer terminos tcchnicos eller de Lagklokas ordalag, thet upstädar hufwudet genom de mänga förefallande casus och öpnar wägen til the Utlänska Lagklokas härliga skriffter».'^ Nerhman medger alltså, att rättsvetenskapen till sin natur är internationell. Nehrmans fördömande av den romerska rätten förblir ett undantag i den svenska rättsvetenskapen pä 1700-talet. Rabenius’ korta dissertationsserie innehåller redan i första paragrafen en definition ur Corpus luris,-** och någon fientlighet mot romersk rätt kan inte spåras. I den i tidens litteratur gängse uppräkningen av juridikens hjälpvetenskaper, praecognita iuris, nämner Rabenius främmande länders rättsvetenskap, som inte bara är en prydnad för den lärde, utan också medför den största nytta och glädje vid tolkningen av det egna landets rätt.^^ Till dessa främmande rättsordningar hör enligt Rabenius, förutom romersk rätt, som redan enligt statuterna ingår i den akademiska undervisningen, och kanonisk rätt, nästan alla europeiska rättsordningar, som betraktade med oförvillade ögon inte skadar, utan är en utmärkt hjälp för den egna rättsvetenskapen. Även Calonius nämner kunskap i romersk rätt bland juridikens hjälpvetenskaper. Han konstaterar, att den romerska rättens betydelse i modern praxis visserligen inte är sä stor, varför en del rättsvetenskapsmän kritiserat den mera än vad skäligt är, men att den romerska rätten utgör en rikedom för lagstiftningsvetenskapen. Enligt Calonius innehåller också den svenska rätten mänga län frän romersk rätt. Dä det gäller andra utländska rättsordningar är Calonius inne pä samma linje somRabenius: dessa är en prydnad för den lärde och möjliggör en säkrare tolkning av inhemsk rätt.^* Den utländska juridiska litteraturen är dock till nytta endast för mogna jurister, somhar grundliga kunskaper i inhemsk rätt.^^ Även i dansk rättsvetenskap leder Thomasius’ inflytande till en negativ inställning till romersk rätt under förra delen av 1700-talet.Däremot anser Kofod Nchrman, Företal. A/eÄrwrfw, Jurisprudentia Criminalis, s. 7. Nehrman, s. 16. Rabenius, s. 1. ’’ Rabenius, s. 11: »Scientia Jurium Exoticorum, JCtum non modo ornat, sed & in Juribus Patriis interpretandis summamadfert utilitatem& suavitatem.» Rabenius, s. 12. '' Calonius, s. 26. '■ Calonius, s. 29. Se Björne, s. 44 f. 13
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=