RB 46

161 att endast lärda domares avjiöranden hade betvdelse som rättskälla. En visserligen aldrig expressis verbis uttalad grundtanke tycks vara, att endast lärda domare förmår åstadkomma en värdefull praxis, som endast lärda domare till fullo förmår utnyttja. Den positiva inställningen till rättspraxis finns fullt utvecklad redan i den s.k. traditionella rättskälleläran. En annan sak är, i vilken mån denna principiella inställning inverkade på den rättsvetenskapliga argumenteringen, som främst var beroende av den faktiska tillgången av relevanta rättsfall. I detta avseende är dagens doktrin betydligt mera beroende av rättspraxis. 3. Rättsvetenskapen somrättskälla 3.1. Nutida doktrin En utförligare framställning av doktrinens betydelse finner man i Peczeniks, Andenzes’, Eckhoffs, von Eybens och Aarnios arbeten. Man kan inte som Strömholm påstå, att ämnet endast skulle vara sparsamt behandlat i litteraturenäven Strömholms bok innehåller en kortfattad framställning av doktrinens betydelse som rättskälla. Eftersom de olika författarnas åsikter föga skiljer sig från varandra, kan de behandlas gemensamt. Man är överens om, att doktrinens betydelse som rättskälla är indirekt, genom att den inverkar på rättspraxis. Andenxs och Eckhoff anser dock, att rättsvetenskapens inflytande på domstolarna är förhållandevis litet, då domstolarna med tysthet förbigår sådana uttalanden, som de inte kan acceptera; å andra sidan påstår Eckhoff, att rättsvetenskapen har en ganska liten betydelse som rättskällefaktor men att den ändå har ett stort inflytande på rättslivet."'*^’ Peczenik är inne på samma linje, då han anser doktrinen vara en rättskälla, som får beaktas.Enligt von Eyben får doktrinen stå tillbaka för åtminstone vissa andra rättskällor. Man är i stort sett enig omorsakerna till rättsvetenskapens inflytande. Rättsvetenskapens indirekta långtidsverkan är betydande; domarna är präglade av den litteratur de tenterat under sin universitetsutbildning. Litteraturens betydelse är dock beroende av ifrågavarande författares auktoritet; en berömd professors argument har den största tyngden.Vidare hänvisar man ibland till att doktrinens betydelse är störst i underrätterna, där ibland en enda domare i tidsStrömholm, .s. 454. Andenxs, s. 116; Eckhoff, s. 234 och 239. Peczenik, s. 244. van Eyben, s. 160. Peczenik, s. 268; Strömholm, :4 7 346; Åndenj:s, s. 118 tt.; Eckhoff, s. 233 f. och .s. 236. Bengtsson, .som präglats av Undciis läroböcker i riR 1989, s. 695, talar om den generation svenska domare. sakrätt och av Karlgrens skadestandsrättsliga Iramställning.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=