78 som förts fram av svenska historiker i denna fråga har ingående diskuterats av Tunberg i HT 1951 s. 361 ff samt i HT 1952 s. 105 ff i uppsatserna ”Några problem ur Sveriges 1200-talshistoria”, där framför allt i den förstnämnda ingående redogörs för olika författares uppfattningar. I stället för att här gå igenom denna utomordentliga beskrivning kan direkt hänvisas till densamma liksom till den litteratur, som där citeras. Här skall endast föras på tal några synpunkter somavviker från de av Tunberg framförda. Inte ens de som vill bortse från att detta kyrkliga konsilium har ägt rumvid annan tidpunkt än 1279 och då i Telge, synes ha varit inne på tanken att det här kan röra sig om två olika kyrkliga sammankomster, varav den ena ägt rum omedelbart efter Magnus’ kröning och i Telge medan den andra ägt rumi Telge år 1279. Och dock är det denna lösning somligger närmast till hands. Vad som hindrat detta spörsmåls lösning synes vara det kallelsebrev som Valdemar utfärdat till ett möte i Vadstena i april 1275 med slutorden M. puniendus. Toni Schmid, som funnit brevet och kommenterat det, anger att ”Telgestaturerna motsvara icke tiden vid 1279” men drar därefter slutsatsen att ”de svara väl mot tidsläget få år innan, före Magnus’ seger och före hans kröning”.^** Varför man skall behöva gå så pass långt tillbaka beror tydligen på förbudet i Statuta för klerkerna att prestera homagium för andra lekmän än kungen och hertigen. Eftersom landet efter Magnus’ kröning inte hade någon hertig så måste tidpunkten förläggas till den, då man hade en sådan och detta var alltså före Magnus’ seger och efterföljande kröning. Toni Schmid anger som en möjlighet att man medtagit hertigen som en eventualitet men synes inte vilja tillmäta detta skäl någon betydelse. Egendomligt nog, för det är väl detta som måste vara av vikt, eftersom arbetet på Statuta måste ha tagit avsevärd tid i anspråk och man väl kan ha räknat med att det vid arbetets början fanns en hertig och man i framtiden borde räkna med denna eventualitet.^^ Erland Hjärne å andra sidan är visserligen inne på tanken att statuterna bör dateras till våren 1275 och är inte ens främmande för tanken att konsiliet kan ha ägt rumi Vadstena samma år. Lönnroth däremot synes anse att statuterna utgör biskoparnas svar på påvens anmodan till demi brevet av den 9 januari 1275^° att tillse att ingen upprorsman förgrep sig på krönt konung vid risk av exkommunikation. Detta skulle enligt Lönnroth innebära att statuterna utfärdats till förmån för Valdemar och före Magnus’ seger vid Hova och kröning året därpå. De skulle sedermera ha upprepats vid det kyrkliga mötet i Telge 1279, men nu till förmån för Magnus och med spets mot de upproriska Filipsönerna. Konstruktionen med Toni Sc;hmii), En medeltida brevuppteckning i Meddelande frän Östergötlands Fornminnesförening 1941, s. 89. S( HMiD, a.a. s. 87. E. Hjarnf, Herredråp och avog sköld i Fornsvenska lagstadganden s. 37. SD 587.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=