77 detta spörsmål till sina stormän. Även frågan om den andliga domsrätten fick en tvetydlig innebörd i det Magnus förklarade att han tänkte sig att skilja prästernas och kyrkornas rätt frän kronans. Man skulle ha väntat sig att i det omfattande aktstycke, som gär under beteckningen Statuta concilii telghiensis,^'^ de spörsmål skulle ha upptagits, varom pävebrevet av den 9 augusti 1274 handlar. Sä synes dock inte vara fallet. Hela detta dokument undviker att ta ställning till de av påven ställda kraven och talar i stället om någonting annat, visserligen i och för sig mycket viktiga saker som i sin tur hade betydelse för motsvarande frågors lösning ifråga omden världsliga adeln. Det berör inte det som för kyrkan måste ha framstått somviktigast av allt, nämligen de tre huvudfrågorna: skattefriheten, testamentsfriheten till de andliga verken samt kravet pzprivilegium fori för kyrkan och dess tjänare. Man har ansett^^ att Magnus genombrevet den 26 maj 1276^^ lämnat skattefrihet för den egendomsomkyrkan erhållit eller skulle erhålla till det concilium prouinciale, som skulle hållas i Telge, uppenbarligen inom den allra närmaste tiden. Man har därvid stött sig på den svenska versionen SD 1719, som innehåller utfästelsen vid drottningkröningen den 29 juli 1281 enligt SD 725. Denna tolkning förutsätter dels att muntlig överenskommelse har träffats i detta spörsmål, dels också att tidpunkten för detta konsilium fastställts vid kröningstillfället eller dessförinnan. Bägge förutsättningarna är rimliga antaganden. Innan Statuta concilii telghiensis upptages till närmare behandling, bör framhållas att forskningen kring tidsbestämningen av denna urkund, som är odaterad varit synnerligen livlig. Westman har föreslagit en tidpunkt före vilken urkunden och därmed konsiliet bör ha hållits, nämligen den 3 mars \277f^ då ärkebiskop Folke avled. Eftersom Folke angivits som närvarande och ledare av mötet är det rimligt att det borde vara avslutat före denna tidpunkt. Det kan heller inte ha börjat före Magnus’ kröning, somägde rumden 24 maj 1276, och mötet skulle alltså ha kunnat äga rumnågon gång under tiden juni 1276 till utgången av februari 1277. Nu vet vi att ett annat möte har ägt rum antagit att det är detta möte som skulle ha behandlat och antagit Statuta. Så kan dock inte vara fallet. Det måste ha ägt rumtvå möten i Telge, den ena för behandlingen av Statuta under den ovan angivna tiden juni 1276 till februari 1277 och det andra för ett helt annat ändamål under 1279. Detta är naturligtvis inte alls någon orimlighet. Telge låg utmärkt till för åtminstone fyra biskopar kring Mälaren och i Östergötland, liksomäven för Magnus på det närbelägna Alsnö. Ett antagande om två möten i Telge löser de svårigheter, som varit förknippade med problemet om dateringen av Statuta concilii. De olika uppfattningar har därför i Telge år 1279 och man SD 692. Wkstman, Rådet s. 190. “ SD 613. Wfstman, Rådet .s. 190 not 1.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=