60 utgör det första steget till rikslagstiftning och det är signifikativt att här föreligger en representation för hela landet, möjligen med en viss svaghet för Västmanland. Magnus har alltså varit angelägen omatt på detta stadiumförsäkra sig om landskapens bifall till sin begynnande rikslagstiftning, på samma sätt som man kan iakttaga i beskrivningarna av stadsfästelserna i UL och SdmL. För dessa lagar anges att de godkänts av respektive landskapsmenigheter på olika möten och ting, innan de män som utarbetat lagarna presenterat desamma för kungen för att undfå dennes stadfästelse. I en uppsats i Rättshistoriska studier, elfte bandet s. 103 ff, har Jan Liedgren upptagit frågan om Alsnöstadgans datering, närmast föranledd av en brevväxling med Sven Kjöllerström, i sin tur föranledd av en uppsats av Liedgren i NTBB 1980. Kjöllerströmhade där åter tagit upp dateringsfrågan och meddelat sin anslutning till den av Tunberg i HT 1951, s. 392, angivna uppfattningen att stadgan borde dateras till maj månad 1279. Liedgren hade i uppsatsen i NTBB anslutit sig till Jägerstads förslag till datering till den 27 september 1280. De huvudsakliga skälen till att Liedgren nu svänger om från Jägerstads ståndpunkt till Tunbergs är följande. Som närvarande vid Alsnömötet och en av undertecknarna av stadgan återfinnes biskop Ascer (även skrivet Aszur) i Växjö, vilken emellertid måste ha ansetts inhabil att företräda stiftet eftersom ärkebiskop Jakob vid en visitation i Växjö enligt protokoll den 15 februari 1280 (SD 1716) funnit honom skyldig till simoni samt till att ha fört ett sedeslöst liv. Till påven hade insänts protokollet men påven Nicolaus III hade avlidit den 22 augusti 1280 och den nye påven Martinus IVvaldes först i februari 1281 och kröntes 23 mars samma år. Den senare sände den 15 oktober 1281 en bulla till ärkebiskopen i Uppsala. EftersomJakob avled den 25 oktober 1281, kunde bullan som innehöll biskop Ascers avsägelse från ämbetet inte behandlas, och först med Magnus Bossons val till ärkebiskop 1285 fick uppsalastolen en ny innehavare. Under tiden hade uppenbarligen Ascer fått absolution av påven" eftersom han kunde deltaga i vissa handlingar, såsommötet i Råberga i Närke 1282 samt utfärdandet av avlatsbrev för Roskilde domkyrka. Denna invändning synes därför inte vara bärkraftig ifråga omdateringspörsmålet. Den andra anledningen till förändrad datering föreligger enligt Kjöllerström i att den Statuta concilii telghiensis, som i SD redovisas under 692, är odaterad men under rubriken De clericis vel eorum seruientibus transeuntibus har ett stadgande omstraff för klerker, somär detsamma somför lekmän och som enligt Tunberg måste syfta på de vid Alsnö införda bestämmelserna omstraff vid våldgästning. Alltså måste Alsnö stadga dateras före Statuta. Nu antages utan särskild grund att dessa odaterade Statuta har behandlats vid det möte i Telge " C. Eubfi, Hierarchia catholica medii aevii l-III s. 524 med not 2. Y. Brihoth, Svenska kyrkans historia II, s. 36.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=