48 lämna sitt föräldrahem och bygga en egen gård eller bryta ny mark. Gåvor i samband med äktenskapet hade även en tendens att ge dotter lika stor andel somson i föräldrarnas egendom. Under sådana omständigheter kan man fråga sig vad innebörden skall vara med att förändra reglerna för arvfall vid faders eller moders frånfälle. Det finns två anledningar härtill. Den ena är att traditionella gåvor vid äktenskapets ingående inte motsvaras av vad kvinnan eller dottern kan påräkna vid föräldrarnas dödsfall i förhållande till son. Det är påtagligt att gåvorna inte är till beloppen bestämda. Det kan följaktligen bli vissa förskjutningar son och dotter emellan. Markerat framgår detta vid en jämförelse mellan landskapsrätten och MELL. Redan i den senare har hela gåvosystemet vid äkenskap fått något mera obestämt över sig, samtidigt somdet bland besuttet folk somhögadeln kan antaga mycket stora proportioner. Den andra omständigheten är av mer offentligrättslig karaktär. Genomatt en del av kvinnans hemföljd får karaktär av arv, förskjutes tidpunkten för kvinnans övertagande av sin del av föräldrarnas tillgångar till efter deras eller enderas död. Eftersom hemföljd till son måste betraktas som föräldrarnas ensak om de anser sig ha möjlighet lämna sådan, ligger det i deras eget skön att bestämma omoch när sådan hemföljd till son skall eller kan lämnas. Följden av en tidsförskjutning blir alltså att egendomens övergång till nästa generation förlägges till en senare tidpunkt. Detta kan in sin tur medföra att egendom behålles odelad eller i varje fall mera samlad än vad förhållandet skulle vara om hemföljd eller tidigare arvfall ägde rum. En sådan ordning kan ligga i statsmaktens intresse. Större egendom ger större underlag för beskattning eller utrustning av folk till eventuella krigsföretag. Eftersom borgar ansetts ha påbörjats under Birger Jarl ligger det nära till hands att antaga att krigsteknikens utveckling kan ha spelat en viss roll vid hans förändring av arvsreglerna. Att här utländska förebilder och erfarenheter kan bilda bakgrund är helt klart och hänvisningen till danska förebilder ligger därför nära till hands. Till BJ 9 Omedelbart efter stadgandena omsysters arvsrätt i EK w. 456^61 behandlar krönikan fridslagarna i w. 462^73. På ungefär samma sätt har handskriften till VgL I B 59 i tillägget efter den nya arvsordningen, somåtergivits ovan s. 45 en fortsättning av följande lydelse: hemfrid, kuinritjefrid!/ kyrkiufrid. pingfrid. stcemnufrid. mord. hemnir pyufd. dr<xp(ierl lanz droten sin. gar .a. grud oc gora- s^et. hcemnir <jeptir rcet^ie/ ra^singh. hcemnir .a. ancen. a;n p^en gia^rd gordpe. bder skyold iuir/ pcenghrxkku. gors hnnkcebryt^eri. takter leghu til. at dr^epie man. firi/ gor bonddC. [konce]. kono. koo. ixllcer boo manz. p^essi <xru alli orbota mal.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=