328 Såväl Uppsalastadgan av 1344 och Telgestadgan av 1345 visar detta samtidigt somde är klara källor till den första redaktionen av landslagen, den somsedermera benämnes MELL. Som en tredje omständighet som inte bör negligeras är under 1200- och 1300-talet uppväxandet av städerna. Dessa anlades vanligen på kunglig mark och under kungligt beskydd och gav därigenom kungen ytterligare ökad makt över landet till förfång för den landskapliga självstyrelsen. Synen på. furstens ställning undergår under 1100- och 1200-talet en påtaglig förändring. Fursten, som tidigare nästan enbart haft ställning som överbefälhavare i krig, tillägges eller tillägger sig själv rättsliga uppgifter, sommedför en förändrad uppfattning av hans roll. Han blir såväl lagstiftare som utövare av den högsta domsmakten. Till detta bidrar kyrkan., där påven tidigt intar en suverän ställning gentemot befolkningen men de världsliga furstarna betraktas somhans tjänare och medhjälpare. Denna utveckling hänger samman med den lära om maktens natur som emanerande från Gud och proklamerad av kyrkan. Med de kyrkliga anspråkens förverkligande ökar också furstarnas ställning såsom beskyddare av kyrkan och verkställare av den kyrkliga makten på det världsliga planet. Det teoretiska underlaget för denna lära utgår närmast från den kännedom omAristoteles’ skrifter, vilka nu blir tillgängliga på latin. Den etik somhan utvecklade, särskilt i den nikomachiska etiken, komatt spela en stor roll för den kristna uppfattningen och därmed för kyrkan. Thomas ab Aquino utformade i sin Summa Theologiae Aristoteles’ tankar och därmed blev etiken en väsentlig faktor i det västerländska samhället och i form av naturrätt en normvid lagstiftningen. I striden mellan påvemakt och furstemakt intar Egidius Romanus (Colonna) ställningen som fursteabsolutismens främste tillskyndare. Redan före hans arbete hade emellertid i Norge författats en första furstespegel. Konungs skuggsia, där kungasöner får lära sig sina plikter såväl mot kyrkan sommot folket. Det dröjde cirka 100 år innan en motsvarighet såg dagens ljus i Sverige, vilket skedde i form av Um styrilsi konunga ok höfdhinga, och som skrevs med samma didaktiska syfte ifråga om fursteuppfostran som Konungs skuggsia. Till dessa förändringar under 1100- och 1200-talen hör även en uppblomstring av lärdomen. Särskilt när det gäller rätten är undervisningen vid universitetet i Bologna helt epokbildande inte bara för Italien utan för hela Europa. Här bidrar även den rättsbildning som kom kyrkan tillgodo genomDecretum Gratiani 1140 och Liber Extra 1234. Därmed fick kyrkan en rättslig grundval, somkom att efterföljas av de världsliga furstarnas landfridsförordningar och fridslagar, även om man tyvärr måste konstatera att verkningarna av denna verksamhet inte blev alltför betydande. Det bör inte förbises att den begynnande rättsliga lärdomen tidigt fick en högborg i England, där de arbeten som redigerades av Glanvill och Bracton kom att för rättsbildningen i England bli förebilder.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=