RB 43

299 Till 3 Även om nämndemännen haft uppgifter som stått i samband med uppbörd av tiondet till kyrkan går det inte att hävda att institutionen som sådan blivit införd för detta sprörsmål. Den kan av samma skäl inte heller härledas till de världsliga pålagornas införande, eftersomvi inte vet när sådan kommit till. Att de haft samband med uppbörden av sådana framgår dock klart av VgL II Forn 42 samt VgL V: 3. Inte ens på Tacitus'' tid förelåg hos germanerna någon skyldighet att deltaga i tingen. Ändock ger dennes skildring av germanernas levnadsvanor i kapitel 15, första stycket, av Germania intrycket att det fanns gott om tid till sådan verksamhet, i varje fall när inte krigsföretag pågick. Det måste dock vid någon tidsperiod, olika för olika stammar, ha inträtt en övergång från det fria jägarlivet till en mer ordnad bosättning, med vilken följde brukandet av marken, möjligen föregången av en period av enbart boskapsskötsel. Vid en fast bosättning har avsevärt mer tid kommit att gå åt för de uppgifter, som följde med jordens brukande, och det är då ett rimligt antagande att vid sådan tidpunkt någon form av ställföreträdarskap för fastigheterna på tingen har funnit plats. Så synes förhållandena ha utvecklat sig, såväl i England genomsuitors vilket tidigare något berörts,"* sompå kontinenten där rachinhurger och medlemskap i denna institution synes ha varit förknippad med fastighetsinnehav, i varje fall längre fram när rachinhurger har övergått i Sc/7Ö^e«-institutionen.^ I och med att plikten att deltaga i tingen upphörde, vilket synes ha skett redan under Karl den stores tid, så framstår Schöffenkollegiet mer och mer som företrädare för tingsmenigheten.*’ Till 4 Det under 4 angivna spörsmålet är redan besvarat i föregående avdelning. Införandet av nämnderna kan inte beläggas till någon bestämd tidpunkt genom några skriftliga källor. Man kan som ovan har skett göra vissa antaganden med hänsyn till fast bosättnings inträdande och därmed ordnad kultivenng av jorden. Något mer än en hypotes kan detta dock inte bli. Däremot kan konstateras vissa förändringar ifråga omnämndernas uppgifter och funktion i och med att tvenne väsentliga händelser i så gott som alla europeiska stater inträffar, nämligen kristendomens införande, varigenom kyrkan får en dominerande ställning i folkens hv samt vidare kungamaktens helt för- ^ Sc SS. 230-231. Cdnrad, DRCj I, s. 37.S. ^ MCjH Leguni sectio 11. C'.ipltiil.iri.i reguni trancorum. Tomi 11. Pars prior no. 192, c. 2: Vt missi riostri, ubicumque nuilos scabtrios inveuiunt, eiciant ct totius populi consensu in locumvorutn bonas cligant; et cum clccti fucrint, lururc faciant, ut scienter iniuste iudicare non debeant (Capitulare missorumwormaticnsc trån är 829).

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=