16. Spörsmål i de svenska nämndernas utveckling Tidigare i denna framställning har berörts några av de spörsmål, som får betraktas somviktiga vid bedömandet av nämndens eller ännu bättre nämndernas uppkomst. Det finns nu anledning att återkomma till dessa frågor för en närmare diskussion och analys av desamma. I all korthet kan frågorna formuleras på följande sätt; 1. Kan det konstateras hur pass gamla nämnderna är? 2. Kan deras uppträdande förbindas med kristendomens införande i landet? 3. Kan de härledas till någon världslig eller kyrklig pålagas införande? 4. Har deras införande något samband med någon annan avgörande förändring inomrättslivet, vare sig denna må ha varit av världslig eller kyrklig natur? 5. Har nämnderna karaktär av att vara permanenta eller tillfälliga organ? 6. I vilket förhållande står nämnderna till edgärdsmannainstitutet? Är de äldre, yngre eller samtida? Att så många frågor måste ställas beror naturligtvis på beskaffenheten av det material, som står till vårt förfogande. Detta utgöres till största delen av de till vår tid bevarade landskapslagarna och landslagar i olika redaktioner jämte de rättsliga anteckningar, somhänför sig till desamma. Därjämte finnes ett mindre antal skrifter av historiskt eller berättande slag, varur ett eller annat kan utvaskas med viss försiktighet. Men inte ens de rättsliga uppgifter somkan utvinnas ur den medeltida rätten kan utan vidare betraktas som helt pålitliga. Dels kan handskriftsmaterialet ha mer eller mindre förvanskats eller de rättsliga föreskrifterna ha missförståtts, dels kan även handskrifterna hänföra sig till en tidsperiod, som inte är helt adekvat med de lämnade uppgifterna. Man kan med andra ord mte vara helt säker på att lämnade uppgifter ännu gällde på den tid, till vilken handskriften ifråga hänför sig. A andra sidan måste hållas i minnet att det medeltida samhället var ett jordbrukssamhälle och förblev så under avsevärd tid. Uppgifter i lagar eller andra urkunder behöver inte vara inaktuella, även om en handskrift inte kan hänföras till just den tidsperiod som är föremål för behandling. Tidigare i denna framställning har konstaterats att senare delen av 1200-talet inneburit en stark förändring för den svenska medeltidsrättens vidkommande.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=