287 Det uttryck somVgL II Add. 10 använder för nämndemansdistrikt är skiri. Eftersom översättningen och kommentaren till västgötarätten i huvudsak angives vara författad av Wessén, så är tydligen den långa noten till Add. 10 dennes verk.’^ Motsvarigheten till nämndemansdistrikt förekommer inte i VgL I och därav dragés den slutsatsen att nämndeman för varje grannelag sannolikt tillkommit under tiden 1220-1280. Vidare antyds möjligheten att den i Svealand rådande hamnorganisationen kan ha inverkat på grannelagsindelningen i Västergötland. I och för sig är det givetvis riskabelt att av en lags tystnad i ett visst hänseende dra slutsatser av allt för vidlyftig natur. Särskilt gäller detta tidsspörsmål. Hur gammal nämndemannainstitutionen är kan inte avgöras genom landskapslagarna. Mycket talar för att den är mycket gammal och att den uppstått för att tillgodose ett behov av att i varje mindre samhälle ha en förtroendeman, och detta har blivit nämndemannen eller den namngivne mannen. Det finns dock omständigheter somtalar för att en mycket väsentlig omläggning särskilt av straffprocessen har ägt rumunder den av WesséN angivna tidsperioden under 1200-talet. Det har redan tidigare påpekats att vi, när vi talar om nämnden, med detta uttryck underförstår häradsnämnden. Anledningen härtill är givetvis att vi fortfarande har kvar denna formav nämnd samt att den i så hög grad har vunnit burskap inom rättslivet att det är naturligt att i första hand tänka på häradsnämnden, när talet faller på nämnd. Vidare finns det för denna nämnd rätt ingående bestämmelser hur den skall arbeta och vad dess verksamhet skall gå ut på. Ur rättslig synpunkt kan sägas att den är den enda nu kvarstående nämnden, som sedan har tillförts samtliga tingsrätter genom den nu gällande rättegångsbalken samt dessutom hovrätterna. Granskar man närmare vilka bestämmelser omrättegången, somfinns i ÖgL R och VgL II Addit., så framträder en delvis annan bild. Förutomhäradsnämnden vid konungsräfsten enligt ÖgL och enbart häradsnämnden enligt VgL intar fjärdingsnämnden en helt dominerande ställning. Därjämte framträder sju män av nämnden i VgL II Addit.med en mycket markant ställning. Att R i ÖgL här har den klaraste och redigaste uppställningen är inte ägnat att förvåna. Vid utarbetandet av denna lag har sakkunskap av mycket hög kvalitet stått till förfogande, medan i VgL eller rättare sagt i handskriften B 58 bestämmelserna i form av Additament följer och fyller ungefär samma funktion som den rättegångsbalk som saknas i västgötarätten. Somen brist ifråga omklarhet i ÖgL eller VgL II måste också anses den omständigheten att när det talas om nämnd det inte anges om det här rör sig om häradsnämnd eller fjärdmgsnämnd. Ifråga om den ovan angivna institutionen sju män av nämnden, så har utan SLL 5, s. 400, not 1. Vj;L II Addit. 2: 2-8 samt 4.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=