283 landslagarna eller enbart som domstol enligt svealandslagarna synes detta ha förändrat nämndens uppgifter mot vad man kan antaga förut ha varit rådande praxis. Tidigare har inte angivits att nämnden kunde vara delad i sin uppfattning. Nu synes en sådan syn vara under uppsegling i och med att för nämnden i edsöresmål föreskrives att den skall vara ”luctri” enligt VgL II Addit. 7:27 och ”luctra;” enligt II Addit. 5 pr. Med hänsyn till detta senare stadgandes ställning som en reaktion mot de gamla urbotabrotten i II Orb. 1 finns det anledning att i detta ords betydelse inte bara se att nämndens beslut skall vara slutet utan också att det skall vara hemligt. Det står närmast som en motsats till föreskriften i II Addit. 2 och 4, där en uppräkning äger rum av sådana fall, som får avgöras av sju man av nämnden. Ordet lykkia anges av Söderwall kunna betyda 1/ stänga, tillsluta 2/ instänga 3/ utestänga, vilka samtliga synes vara förenliga med innebörden en hemlig omröstning. Emellertid finns i VgL IV 19, 2 en variant av detta uttryck, i det här användes aldri hicr^dz naempd, där alder får anses ha innebörden hel och där det alltså kräves att hela häradsnämnden skall möta upp för att besluta i frågan." ÖgL nöjer sig här med stadgandet i E 13, enligt vilket edsöresmålen skall slitas av konungsräfsten. För den fortsatta undersökningen kan det ha sitt intresse att ange med vilka ordalag man i de båda huvudskrifterna har karakteriserat nämndens verksamhet. Här nedan återges därför dels texten i ÖgL E samt motsvarande text i B 59 fol. 53—57 r. men i senare fallet med de beteckningar somScmyter infört i sin utgåva, i avsikt att lättare möjliggöra en jämförelse. Här föreligger uppenbarligen en form av instruktion för häradsnämnden eller, om man så vill, en anvisning omvad nämnden skall göra eller bilda sig en uppfattning om. Det avgörande ordet är här tydligen vita, uita, wita och detta ords innebörd bör vara nyckeln till nämndens uppgifter. Schlyter anger i sina glossarier till VgL och ÖgL'“ innebörden till vad under 2/ anföres intyga, utlåta sig öfver. Än bättre är måhända Söderwall i sin Ordbok öfver svenska medeltidsspråket s. 999 s.v. vita när han under 1/ anger se till, se efter, {söka) taga kännedomom, {söka) taga reda på, undersöka. Det förefaller mig som om Schlyters och Söderwalls uppfattningar kompletterar varandra. Sedan nämnden tagit reda på omständigheterna i målet och undersökt desamma skall den utlåta sig över sakförhållandet. Frågan är dock vilka medel som nämnden har för att lösa sin uppgift. Även här lämnar ÖgL E i flock 17 vissa upplysningar. Här är visserligen inte fråga om edsöresbrott utan om mord, där mannen mördar hustrun eller hustrun mannen, men eftersom även dessa brott går till konungsräfst måste föreskrifterna här även var tillämpliga vid edsöresbrotten. SoDiRWAi i, K. F., Ordbok öfver svenska medeltidsspråket I, s. 790 s.v. lykkia. " SSGL 1, s. 354 s.v. a/t/er. SSGl, 1, s. 520 s. V. vita, samt SSGL 2, s. 377 s.v. Vita.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=