15. De svenska nämndernas ställning, utformning och befogenheter Efter denna utblick över förhållandena i Väst- och Nordeuropa återgår undersökningen nu till att behandla kollektiva rättsutskotts verksamhet och betydelse för vårt land. Ett studiumav förteckningen på s. 192 f. samt de rättsställen, där dessa nämnder behandlas, ger vid handen att man använde nämnder till en mängd ändamål i det vardagliga livet och därvid också fick erfarenhet av på vad sätt de kunde nyttjas för att lösa eventuella konflikter människor emellan, särskilt grannelagsspörsmål. De lagar som speciellt utformat nämndförfarandet synes vara i första hand ÖgL men även SdmL synes i avsevärd grad ha bidragit till nya former av nämnder. Mer förvånande är därvid att inte UL, som i många avseenden anses vara den mest avancerade lagstiftningsprodukten, i detta hänseende inte framträder särskilt starkt. Det kanoniska inflytandet på UL framträder dock genom bestämmelserna i dess Kk 15-19, där biskopen är domare men där kronan och kyrkan vardera utser halva nämnden var enligt Kk 22. Motsatsen härtill uppvisar särskilt ÖgL. Här är det inte bara dess edsöresbalk (E) som utvecklat nämndförfarandet vid edsöresbrotten utan i avsevärd grad även dess kyrkobalk (Kk), som bidrager med en hel del stadganden, inte bara ifråga om biskopsnämnder, utan även om nämnder i största allmänhet. Härtill kommer en del stadganden i dess rättegångsbalk (R), varigenom målen fördelas mellan olika domstolar. Frågan är om inte ÖgL därmed är epokbildande i landskapsrätten. Att så kommit att bli förhållandet är ingalunda anmärkningsvärt. När den till vår tid bevarade ÖgL nedtecknades var Bengt Magnusson lagman i Östergötland. Denne tillhörde folkungaätten och räknades till dess s.k. lagmansgren. Den var sålunda befryndad med den släkt som på 1290-talet regerade landet. Såväl Birger Jarl som hans förfäder synes ha haft starka förankringar i Östergötland, och det är synnerligen rimligt att antaga att utformningen av edsöresrätten är ett verk av om inte direkt lagmannen så dock av kretsen kring honom.' Även kyrkobalkens utformning måste ha skett i nära anslutning till den rege- ' SLL 1, s. 3. SihN Carisson, Folkungaättcns lagmansgren i Äldre svenska frälseätter, I, 1 s. 40 under tab 2.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=