252 Med UL införes domarbefattningen, som tidigare inte varit närmare reglerad. Någon har givetvis presiderat på tinget men dennes ställning får betraktas som relativt oklar. Nu sker en avgörande förändring häri genom bestämmelserna i UL.*^ Till slut bör erinras om den valstadga vid kungavalet, som anges i SdmL Add. 1, där kungen och allmogen utväxlar eder, varigenom deras ömsesidiga förpliktelser fastställes. Detta sker nu i skrift efter att tidigare ha skett efter ”gammal rikets rätt och sedvana”.'^ När man betänker att allt detta, möjligen med undantag för den sistnämnda omständigheten, som dock hänvisar till föregående muntlig praxis, ägt rum under 1200-talet, så är det uppenbart att detta århundrade sett måhända de största rättsliga förändringar, somvårt land har upplevt. I den mån det är möjligt skulle därför en västentlig uppgift ur historisk synpunkt vara att söka få framhur det äldre rättsläget varit och hur det ser ut efter 1200-talets reformer. Den första av en svensk kung stadfästa landskapslagen är som bekant UL. Den har därigenom fått en enorm betydelse och det anses att såväl VmL som SdmL har rönt intryck av UL. Detta kan väl sägas omVmL somi många stycken verkar vara en ren avskrift av UL, medan påståendet ifråga omSdmL kan starkt ifrågasättas. Även SdmL har fått kunglig sanktion år 1327, men vi vet att det redan två år tidigare ägt rum en revision. SdmL företer därför i vissa hänseenden avvikelser från UL, vartill kommer de additament somfogats till denna lag och som ger värdefulla upplysningar om hur man uppfattade den dåvarande svenska konstitutionen. UL:s ställning beror till inte ringa del på dess kyrkobalks betydelse för den svenska kyrkan och därmed också för det svenska samhället i sin helhet. Anledningen till kyrkobalkens ställning kan numera förstås mot bakgrund av den kännedomvi har om de svenska studierna utomlands mot slutet av 1200-talet. Denna kännedom har till stor del förmedlats genom undersökningar inom matrikelväsendet i universitetet i Bologna och de skandinaviska namn man där funnit.'^ Det framgår därav att särskilt de uppländska stormännen underlättat för sina söner och andra att vistas vid universitetet i Bologna och där studera för framstående rättslärare. För detaljerat studium hänvisas till Sällströms undersökUttryckliga bestämmelser om val av domare anges först i UL R 1 samt därefter i SdmL R 1, VmL R 1 samt HL R 1 pr, varjämte domare förutsättes i SdmL Add. 9 och 11 samt DL R 1,2 och 3 § 1. Det kan dock starkt ifrågasättas om inte redan genom edsöreslagstiftningen 1280 domare har införts i landskapsrätten. OgL E 7 har sålunda ”dens dom, som handhar konungens dom”, samt V 31 pr, som talar om lagmannens, häradshövdingens och fjärdingshövdingens dom. Att domare funnits före UL:s stadfästelse framgår av att bland ledamöterna i kommissionen för UL som domare anges Sigurd från Attundaland, Håkan lagman likaså frän Attundaland samt Ulvheden från Fjädrundaland. SdmL Add. 1 § 8. S.siisTROM, Bologna och Norden, Lund 1957, s. 230.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=