250 från Comp. II från Comp. III från comp. IV från Comp. V cap. 4—7 cap. 8 cap. 9 cap.10—11 Detta säger något om den vikt de nu framträdande juristerna och påvarna lade vid bevisningen inför rätta. Det är därför knappast för mycket att påstå att det europeiska rättsväsendet kring århundradesskiftet 1200 fick impulser till mycket stora framsteg, somdet visserligen på många håll tog lång tid innan de framträdde, men där fröet till en ny ordning dock hade såtts och så småningom skulle bära rik frukt. Bolognaskolans betydelse för det europeiska rättsväsendet kan därför knappast överskattas. Det bör alltid erinras om att denna skola var resultatet av ett återupptaget studiumav den romerska rätten, vartill kom att knytas kyrkans behov av ett fast rättssystem för sin vittomfattande organisation och det inflytande somden komatt utöva på rättsväsendet hos de stater, som anammade hennes lära. Den förändrade synen på det rättsliga förfarandet är emellertid inte bara beroende på den kyrkliga verksamhetens utveckling mot allt större insikt i människans handlande och de motiv somdärvid driver henne. Även kyrkans roll är ett utflöde av den verksamhet som med utgångspunkt från Bologna kom att ägnas rättsstudiet och därifrån att spridas till en allt större del av Västeuropa. Var denna ökade kunskap ett utflöde av den romerska rätten och kännedomen omdennas natur, så kan sägas att det fanns andra delar av det mänskliga kunnandet som nu allt mer komtill sin rätt. Därmed åsyftas den kunskap om grekisk filosofi och särskilt kännedomen omAristoteles,^^ somnu genomspanska och judiska lärde i Spanien''* allt mer blev en väsentlig del av den västeuropeiska bildningen. Denna förändrade uppfattning fick betydelse framför allt för framväxten av en annan syn på furstens ställning och uppgifter. Det har sålunda framhållits att furstens uppgift, som tidigare ansetts vara den som överbefälhavare i krig, nu allt mer blev att värna om rätten och att upprätthålla friden. Det senare finns väl knappast direkta belägg för, även om det längre fram kan anföras sådana i form av eder vid kröningar eller vid ridande av eriksgator eller andra tillfällen när det blev möjligt att träffa befolkningen i större omfattning. Däremot kan man klart konstatera att centralistiska tendenser allt mer gör sig gällande och detta i sin tur kan härledas till de uppfattningar som genom teologiskt tänkande får allt större utrymme. Att kyrkan här hade ett intresse att samarbeta med den världsliga makten för att främja sina intressen står klart Om tillgången på latinska språket av Aristotfles’ skrifter bäst hos Going, Handbuch I ss. 22 och 518. Om Averroés’ och Avicennas förhållande till Aristoteles närmast hos Russfi, History of Western Philosophy ss. 417-421.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=