243 Schwabenspiegel Landrecht §172 anges sålunda att antalet skall vara tolv, de skall hjälpa till att finna ett domslut, och det är direkt uttalat att minoriteten skall följa majoriteten, vilket innebär att man tagit upp problemet om olika uppfattningar inom Schöffenkollegiet. I Lehenrecht § 84 anges att minst sju man skall vara tillstädes, när det gäller att finna rätten. Utöver dessa rättsböcker bör nämnas de mindre betydande Deutschenspiegel och Frankenspiegel. Den förra har uppstått omkring 1274/75, närmast i anslutning till en Sachenspiegelöversättning från tiden 1265/75 i Augsburg. Vemsom är författaren är helt obekant. Arbetet innehåller inslag av såväl romersk som kanonisk rätt. Troligtvis uppstod i frankiska Hessen mellan åren 1328 och 1338 ytterligare en rättsbok, Frankenspiegel, somfick rätt stor utbredning men somi betydelse stod långt tillbaka efter Sachsenspiegel och Schwabenspiegel. Den första nerskriften av Sachsenspiegel var på latin, men på begäran av greve Hoyer von Falkensteinf'^ som torde ha varit Eikes länsherre och måhända även domare i orten, översatte Eike sitt arbete till tyska. Vissa ändringar och tillägg torde Eike även ha företagit till den ursprungliga texten, varför den inte kan tidfästas till ett visst år utan snarare till en viss tidsperiod. Samtliga övriga rättsböcker somhär omnämnts är redan från början skrivna på tyska. Härigenom förelåg vid den tidpunkt då de författades en ingalunda föraktlig samling av rättsföreskrifter tillgänglig för befolkningen. Sammanfattar man vad som ovan genomgåtts av rättsböcker kommer man till det resultatet att 1100- och 1200-talen uppvisar en fantastisk utveckling av rättsböcker och juridisk litteratur. De engelska lagarna omfattade nedskrivna texter ända sedan tiden före 1000-talet och dessa utmärkte sig därigenomatt de redan från början var skrivna på det i England gällande folkmålet och inte på latin, vilket annars var det för lärda verk i övrigt gångbara språket. Till lagstiftningen, oftast i formav assiser, har Glanvill och Bracton lämnat utomordentligt värdefulla kommentarer, vilka exemplifierar och belyser de rättsspörsmål, som lagstiftningen behandlar. På kontinenten påbjuds under 1100-talet de s.k. landsfriderna, föregångna av gudsfriderna, som utgör det allvarligaste försöket att komma tillrätta med den alltmer tilltagande bandbrottsligheten. Dessa landsfrider är kejserlig lagstiftning, som innebär att den gamla feodala lagstiftningen på grundval av äldre folkrätter och stamrätter ersättes av den kejserliga fridslagstiftningen. Liksom i England trädde även här kungamakten in som rättens handhavare och värnare, en uppgift somblev allt viktigare, när yrkeskrigare och legoknektar rekryterades till krigsmakten i stället för de allmogeuppbåd som tidigare fyllt leden. Under 1200-talet ansluter sig ett antal rättsböcker på folkspråket som en allt viktigare rättslitteratur. Conrad, I a.a s. 353, somäven har närmare uppgifter omSchwabenspiegel, Deutschenspiegel och Frankenspiegel. Sachsenspiegel, Vorrede in Strophen vv. 261-265. Conrad, I a.a. s. 351.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=