237 vero secumhabeat iudicem, qui ubi constitutus est, iudicare, et liberum legis, ut semper rectum iudicium iudicent.^ Som Urteilfinder skulle enligt frankisk rätt minst sju rachenhurgen deltaga och utslaget blev av domaren beställt av rachenburger. Domaren uttalade därefter vad rachenburger hade angivit som den från tinget gällande domen/ De ovan angivna beteckningarna från Bayern och Schwaben ésago, éteilo, urteilo ger anledning till en undersökning av den frisiska rätten, där en rättskunnig under beteckningen asega uppträder. Även här finns en särskild ordförande för rätten, vanligtvis greven, men denne har vid sin sida en asega. Greven kan ersättas av en annan person, en schulze eller en frana, men den dom som skall fällas beställes alltid av ordföranden av asegan, som uttalar domen. Verkställigheten däremot åligger greven, schulzen eller franan.^ I den frisiska rätten förekommer lokalt även en formav konungsvittnen, kallade orkenen. Deras uppgift synes dock inte framstå helt klart, och möjligen ligger i denna beteckning en redan övervunnen företeelse.*^ Det har ansetts att det var Karl den store somlättade på skyldigheten att deltaga i tingen. Enligt Ct^NRAi), Deutsche Rechtsgeschichte, Friihzeit und Mittelalter, skulle detta kunna dateras till tiden mellan 770 och 780, men de capitularier, sombehandlar detta spörsmål skulle vara försvunna. Nu citerar Conrad själv s. 141 Concessio generalis av år 823 med frågetecken, där senare delen av cap. 2 har följande lydelse: Neque cogantur ad placita venire praeter ter in anno, sicut in capitulare continetur, excepto scabinis et causatoribus et testibus necessariis. Det kan därför ifrågasättas om inte tidpunkten för denna reform bör sättas något senare och snarare förläggas till Ludvig den frommes tid.'° För de olika uppfattningarna omrachinburger har Brunner, DRGII2 s. 295 not 18, en redogörelse som utmynnar i att rachinburger är Urteilfinder och ingenting annat. De är klart skilda från vittnen {testes), liksomfrån närvarande grannar (vicini). Såväl Brunner som Conrad anger i sina DRG att av rachinburger skall minst sju vara närvarande. Det exempel som Brunner därvid hänvisar till,” ^ Lex Baiuvanorum II: 14: Ut placita fiant per calendas post XVdies, si necesse est, aut causas inquirendas, ut sit pax in provintia.Et omnes liberi conveniant constitutis diehus, ubi iudex ordinaverit; et nemo sit ausus contempnere venire adplacitum, qui infra iliumcomitatummanent, sive regis vassus sive ducis, omnes ad placitum veniant. Et qui neglexerit venire, damnetur XV sol. Comis vero secum habeat iudicem, qui ubt constitutus est, iudicare, et liberum legis, ut semper rectum ludicium iudicent. De omni causa, que componenda sunt, qui contra legem facit, conponant, sicut lex habet, et donet wadiumcomiti illo defreto, sicut lex est. ^ Brunni K, DRG II: 295. ^ V. Ricuthoi I N, Alfriesisches Wörterbuch. Neudruck der Ausgabe Göttingen 1840, 1961, s.v. asega, asiga, asga s. 609 ff. V. Rk HTHui I N, a.a s. 970 ff. s.v. orkunda, orkende, orkene, orken, orkin. MG H Legumsectio 11. Capitularia regumfrancorum, Tomus I, nr 159, s. 320. " Brunnfr, DRG 11 s. 295, not 19. Hänvisningen till Lex Salica 57 bör i senaste utgåvan av K. A. EcKHARor avse D-texten av Paetus 50 § 3, somhar sin motsvarighet i E-texten 86 § 3.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=