RB 43

236 Det är troligen den sistnämnda tydningen av orddelen som har kommit att ligga till grund för författarinnans tolkning av hela ordet som Urteilfinder bei Gericht', Zeugen fur einwandfreie Ladung, varvid särskilt hänvisats till Lex Ribvaria 36, 2. 3. Under alla omständigheter har ordet rachinburger givit Savigny'* anledning till en ingående undersökning av såväl ordet somdess innebörd och framför allt omman här har att se uppkom.sten av ett särskilt stånd. Savignys slutsats torde vara att så i varje fall inte från början varit fallet, men möjligen har utvecklingen längre fram lett till att en särskilt avskild klass av kunniga män fått ställningen som Urteilfinder. Det omnämnes ovan att det förmodligen från början har förelegat en skyldighet för alla fria män att deltaga i tinget men att denna skyldighet med tiden befunnits för besvärande, varför ett slag av ställföreträdarskap har anordnats. Av till vår tid kvarlämnade germanska stamlagar från kontinenten utgör dock den bajerska lagstiftningen, Lex Baiuvariorum, ett klart belagt undantag. 1 denna lags tit. II, 14 föreskrivs nämligen skyldighet för alla fria att på domarens kallelse komma samman på den bestämda dagen (LB 11, 14). Här föreskrives inte något om ställföreträdarskap och inte heller något om rachemburgcr, scabinos eller Schöffen, varför det kan antagas att något sådant institut heller inte fanns i Bayern. Därmed kan sägas att ett indirekt bevis föreligger att den allmänna tingsplikten hos de övriga frankiska stammarna har ersatts av ett system av Urteilfinder. Frågan om innebörden av själva uttrycket rachemburger är emellertid synnerligen svårlöst. Här ovan har angivits den senaste tolkningen av Ingeborg ScHRöBLER, som dock inte är helt entydig. Det bör anmärkas att såväl v. Savigny somJacob Grimm har angivit tolkningar som i stort sett överenstämmer med varandra. Äldst får Grimms tolkning i Deutsche Rechtsalterthumer ss. 293-295 anses vara, i synnerhet som den är åberopad av v. Savigny i dennes Geschichte I s. 223. Grimms arbete är av 1828, medan v.Savignys är av 1834, där det dock rör sig om 2:a upplagan. Enligt såväl Grimm som Savigny skulle förleden i ordet rachemburger endast vara ett förstärkande uttryck för burger, och under denna beteckning skulle närmast förstås homo liber eller boni homines, med andra ord för det rättsliga bedömandet särskilt lämpliga eller skickade personer. Även omden bajerska lagen inte har något omett utskott av Urteilfinder, så är därmed inte sagt att det inte skulle finnas rättskunskap representerad hos det bajerska tinget. Här uppträder vid domarens sida såväl i Bayern somSchwaben en iudex, i gammalhögtyska glossarier benämnd.éiYtgo, éteilo, urteilo} Cornis ■' V. Savigny, F. C. Geschichte des römischen Rechts imMittelalter I, s. 214 ft. ^ Brunner, DRG 1:204. Nytryck 1961 från andra uppl.tgan 1834. Rachinburger av domaren utsett utskott för tingsmenigheten.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=