216 men uppenbarligen blev dess betydelse ingalunda obeaktad i rättsliga sammanhang, eftersom dessa förutsatte utredningar i allt större omfattning.^* När den svenska häradsnämnden i edsöresprocessen förutsattes vita, uita omständigheter vid brotts begående, så innebar detta att man lämnat det gamla förfarandet, varigenom edgärdsmän svor på den ena eller andra partens trovärdighet, för att i stället låta en nämnd uttala sig om vad den fått för uppfattning genomatt höra trovärdiga vittnen som genomegen åsyn erfarit vad somförevarit. Det väsentliga spörsmålet får dock anses ligga på ett annat plan, nämligen att i engelsk rätt genomassizes under Henrik II införes ett förfarande, som leder till att två processrättssystem blir möjliga. Samma följd inträder i Sverige, då vi får det gamla förfarandet inför de folkliga domstolarna vid tingen och det nya förfarandet med konungsräfst direkt vid allvarligare förbrytelser. Det är detta som är det väsentliga och som därför också tarvar sin utredning. Väl kan man säga att i vårt land kungen utnyttjar de luckor somfinns i brottsbeskrivningen till att lägga de nya brotten under sin egen domvärjo. Någon motsvarighet till detta finns inte i England. Deassizes sominföres av Henrik II rör sig i stort sett om skydd för besittningsrätter av olika slag. Man kan dock ifråga om en av assizerna, den s.k. Assize utrum, somytterst gällde huruvida egendomvar lämnad som allmosa eller var föremål för fri besittningsrätt och om tvist härom, skulle gå till andlig eller världslig domstol. Här dolde sig alltså en maktkamp mellan kyrkan och staten om vilket rättsförfarande som skulle tillämpas och därmed också omvilken rätt somskulle ges företräde, den kanoniska eller den inhemska. Därvid har måhända Henrik funnit att för den inhemska rätten skulle kunna hävda sig gentemot den kanoniska, det var nödvändigt att införa vissa institut som gav den inhemska rätten samma möjligheter som den kanoniska att utleta sanningen och därmed låta verklighetsförhållandet ligga till grund för de rättsliga besluten. Att man därvid kunde anknyta till sådana undersökningar somföretagits redan under WilhelmErövrarens tid och somdärför hade hävd inomdet engelska rättssystemet, kunde inte annat än ge ålderns och hävdens styrka åt sådana undersökningar. Innan undersökningen föres vidare bör rimligen några ord nämnas om den normandiska rätten och vilken inverkan denna eventuellt kan ha haft på det engelska rättsväsendets utveckling. Det är av vikt därför att det knappast är möjligt att bedöma det engelska rättsväsendet utan att ta hänsyn till det normandiska, eftersom Wilhelm och hans efterföljare måste anses ha haft en god kännedomomdet senare, och det är uppenbart att normandiska rättsdrag därigenom fick betydelse för den engelska rättsutvecklingen. Vår kännedomomden normandiska kutymrätten är grundad på de skriftliga lämningar, som föreligger i form av Couturniers de Normandie, utgivna 1881 av Ernest-JosKPH Tardie i dennes arbete med detta namn. Franska rättslärda skiljer på coutume, varmed de förstår en officiell redaktion av kutymrätten, och P & MI; 140.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=