4 Och detta beror på att - somtidigare angivits - landskapen själva bestämde och behärskade sin rätt och först så småningom införlivade kunglig rätt med sin landskapsrätt. Domsrätten utvecklar sig så småningomallt mer centralt och leder till att de från början lokalahövdingarna blir kungens män och domare. Detta sker delvis på grund av edsöresrättens övergripande förmåga, som ger möjligheter för centralmakten att införa nya brottsbeskrivningar för nya brottsföreteelser, som endast kan bemästras av en stark kungamakt med de resurser somstår en sådan till buds. Därmed sker en övergång från landskapsrätt till landsrätt, vilket i sin tur leder till ökat kungligt inflytande. Detta förstärkes och underbygges ideologiskt genom kyrklig påverkan i form av den kanoniska rätt, som under 1200-talet framstod somett färdigt rättssystem. I sin tur var den senare betingad av en allmän ideologisk inverkan byggd på begynnande lärdom och ökad kännedom om äldre tiders tankegods. Inte minst genom universiteten gavs härigenom åt de styrande och bestämmande krafterna ett allt större inflytande. Under det kungliga inflytandet på domsavgörandet kommer att behandlas utvecklingen av det svenska nämndinstitutet från en lokal och administrativ indelning till en verklig domstol. Här kan spåras en gammal indelning i gränder och grannelag, där nämndemannen haft ställning somen bygdens förtroendeman. Rättshistoriskt har problemen kring den svenska häradsnämnden behandlats av ett flertal författare, såsom Schlyter, Harald Hjärne, K. H. Karlsson, Fr. Ödberg, och K. G. Westman. Man synes dock ha koncentrerat sig kring häradsnämnden utan att tillräckligt beakta att denna nämnd endast är en bland ett flertal, där rötterna ligger i grannelagets former, såsom syn vid gemensamma förrättningar ifråga omvägar, broar, diken och liknande alldagliga förhållanden. På senare tid har Allan Ranehök i ett arbete Centralmakt och Domsmakt från 1975 fäst uppmärksamheten på den stora flora av nämnder och på den sanningsprövning som särskilt åligger kungen vid dennes rättsvårdande uppgifter. Sanningsprövningen är dock inte endast ett kungligt privilegium eller prerogativ. Sådan skyldighet föreligger hos häradsnämnden redan från Alsnömötets edsöreslagstiftning och slår igenom i landskapsrätten vid åtskilliga tillfällen. Eftersom den judiciella nämnden måste betraktas som ett tingsmenighetens rättsutskott, även när den tjänstgör vid konungsräfsten så medverkar denna nämnd till sanningens utletande redan på ett tidigt stadiumå tingsmenighetens vägnar. Det tar sig även uttryck i formav röjningsnämnder som kan betraktas somden första polisiära ansatsen under medeltiden. Vid behandlingen av domsrätten kommer vissa utblickar över europeisk rätt såväl i England som på kontinenten att företagas. Resultaten av dessa undersökningar talar för att systemet med rättsutskott är en synnerligen vanlig företeelse bland de germanska stammarna under medeltiden, varför den svenska häradsnämndens utveckling till domstol ingalunda kan anses unik.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=