197 landskapsrätten. Särskilt den danska företer vissa inslag av europeisk påverkan, vilket i och för sig inte är ägnat att förvåna, eftersomDanmark tidigt hade förbindelser med kontinenten och danske kungen till och med tidvis kunde anses vara feodalt beroende av den tysk-romerske kejsaren. Ehuru de danska rättsböckerna ligger till tiden rätt nära varandra företer de dock avsevärda olikheter och visar på ett påtagligt inflytande från kungamakten. Den äldsta torde vara den skånska lagen (SkL) från tiden omkring 1200 men med rötter troligen längre tillbaka. Redan 1241 föreligger emellertid den jylländska rätten i formav Jyske Lov (JL) med kunglig stadfästelse och därför antagligen utarbetad på kungligt uppdrag. Den skulle också i princip komma att vara gällande lag i Danmark framtill Danske Lov av 1683. Det är därför särskilt den senare vars bestämmelser tilldrager sig intresse. Man finner här två slag av rättsliga utskott, sandemän, angivna i JL II: 1 vid våld mot person för behandling av ärenden somberör brott mot den personliga integriteten och som utses till ett antal av åtta för varje härad eller två för varje fjärding. De har ställning som kungliga ombud och tillsättes genom kungens brev." För egendomsbrotten däremot finns till samma antal somsandemännen eller åtta, vad man här kallar naevninger. Även dessa skall vara två från var fjärding men till skillnad från sandemännen utses de av bönderna}^ Det märkliga är emellertid att omsandemännen är oeniga skall visserligen vad de flesta anser stå fast, men under vissa omständigheter kan åtta av de bästa och pålitligaste männen i bygden konstatera att om sandemännen handlat mot lagen eller gjort orätt, så har de förbrutit sin huvudlott, emedan ”Sandheden skal altid vaer staerkere og kaerere end Bevis ved Ed”." Även naevninger har vid rån att rådföra sig med de bästa männen i häradet och även de kan riskera sin boslott om det skulle visa sig att de svär mot de flesta och bästa män i häradet." Även andra bestämmelser finns i avsikt att utröna vad som verkligen ägt rum. Sålunda finns bestämmelser om att varken sandemän eller naevninger får avgära en sak omedelbart utan viss tid skall förflyta innan ett avgörande äger rum," liksom även att sandemän vid dråp skall medverka till att utfinna vem somär dråparen." Det har antagits att hos germanerna tingsplikt existerat på så sätt att alla Uppgifterna härom finns hos Adamav Bremen II; 3 och IV: 1, enligt vilken Otto I gjort Danmark skattskvldigt och genom Harald Blåtand kristendomen införts till Danmark. Även återgivet av Ci.'NRAi) DRGI, SS. 244 och 246. " JL 11:4. JL 11:50. JLII:7. '•* JL 11:41. JL II:6och41. JL II: 12. 14
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=