194 KrLL Ä 12:2 och E 39:1, i motsats till stadganden i MELL E 34 och E 39:2. Dessa nämnder anges dock inte som fjärdingsnämnder till skillnad mot den ovan angivna speciella fjärdingsnämnden enligt SdmL R 7. För nämnderna enligt MELL Kg 31 och KrLL Kg 35 anges att dessas nämndmedlemmar har skyldighet att övervaka lagen, ”envar i sin landsdel, som honom varder tilldelad”, — hwar i sino landscapi, som them warder skipat -, vilket möjligen innebär fördelning inomlagsagan av hundaren eller häraden på olika nämndmedlemmar. Uppsalastadgan p. 11, synes vara förebild. Den här lämnade uppställningen gör inte anspråk på att vara en fullständig förteckning över de olika nämnder som förekommer i den svenska medeltidsrätten. Den torde dock visa att nämndförfarandet förekomi en utomordentligt stor utsträckning vid rättsliga spörsmåls avgöranden samt att detta förfarande måste ha engagerat befolkningen i mycket stor utsträckning. Med detta följde givetvis att en god kännedomomrättsliga spörsmål måste ha förelegat hos dem somdeltog i nämndernas arbeten.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=