183 delen med utgångspunkt från det rent svenska materialet. Eftersom någon annan rättslig litteratur utöver landskapslagarna inte föreligger för frågans belysning så är man helt hänvisad till lagarnas stadganden och då dessa på många punkter är dunkla eller inte lämnar några närmare upplysningar, så blir det i många fall en mängd olösta problemsomkvarstår. Men även om man går till en undersökning av den svenska nämndens uppkomst och utveckling så kommer man inte förbi frågan omedgärdsmannainstitutets natur och innebörd. En del av de författare sombehandlar nämndens ut¬ veckling utgår nämligen från edgärdsmannainstitutet och vill förklara nämnden ur detta institut somalltså betraktas somdet ursprungliga. Följaktligen blir en behandling av nämndens historia även en rekonstruktion av edgärdens inne¬ börd. Ett synnerligen ambitiöst försök har utförts av Elsa Sjöholm, som i ett arbete Rechtsgeschichte als Wissenschaft und Politik, Berlin 1972,'^ har behandlat olika rättsproblem ur filosofisk synvinkel, varvid framför allt processrättsliga spörsmål fått en ingående framställning. Framför allt har bevisspörsmålen varit föremål för hennes intressanta undersökning, där frågan omjury i den ena eller andra formen står i centrum. Arbetets åttonde kapitel, Schwedische Jurytheorien, är helt klart ägnat en undersökning av den svenska nämndens uppkomst och utveckling sådan denna framträder hos några framstående och ledande svenska författare, där särskilt de av Schl\ter, Richert, J. J. Nordström, Harald Hjärne och K. G. Westman företrädda åsikterna blir föremål för en ingående behandling. I samband med spörsmålen omnämnden får de olika problemsomär förenade med denna institution en viss belysning. Här skall i samband med redogörelsen för de olika uppfattningarna och deras företrädare endast en kort resumé lämnas medan den somvill fördjupa sig i ämnet hänvisas till Sjöholms arbete. Redan här bör dock anmärkas att den centrala frågan om nämnden är i vad mån nämnden från början varit ett bevismedel och på vad sätt och under vilka omständigheter den sedermera har utvecklat sig till att bli en domstol eller en del av domstolen. Detta spörsmål har nämligen betydelse för hur man vill uppfatta nämndens uppkomst och utveckling och om man vill härleda den från edgärdsmannainstitutet. Med det sammanhänger en mängd spörsmål omhur nämnden sammansättes, ur vilka kretsar den tages, vem som uttar nämndemännen, huruvida enighet i nämnden vid avgöranden skall föreligga eller ej eller ompluralitet av visst slag kan godtagas. Det är egentligen först med 1800-talet, som intresset för dessa spörsmål aktualiseras. Väl har rättshistoriskt intresse förelegat tidigare men någon speciell koncentration till nämnden kan knappast konstateras. Detta torde bero på att kring århundradesskiftet till 1800-talet spörsmålen om rättsfrågor aktuali- ” SjOHoi M, Elsa, Rechtsgeschichte als Wissenschaft und Politik, Berlin 1972, s. 76.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=