168 en fråga somhan besvarar med nej, dock med den något oklara förutsättningen ”att stadgans upphovsman också bär ansvaret för den svenska text vi känner”. Den somnärmast före Moberg har uttalat sig omvalstadgans datering synes ha varit Per-Axel Wiktorsson i arbetet Södermannalagens B-handskrift, Textens historia och språk, Uppsala 1976. Efter en undersökning om valstadgans språk synes Wiktorsson mest böjd för en datering efter eriksgatans avslutande i februari 1335 men före SdmL B:s färdigställande senare under året.^^ Utan att man alltså tar sikte på författarskapet till de båda skrifterna, Kungastyrelsen och Magnus Erikssons valstadga, och följaktligen inte uttalar något omdöme i denna sak, så är det vid en jämförelse mellan KS och innehållet i såväl MELL som KrLL alldeles påtagligt att KS måste ha utövat ett mycket stort inflytande på utformningen av stadgandena i dessa båda landslagar. Skulle så inte vara förhållandet kan innehållet i den tidigare redaktionen närmast ha kommit till KS på så sätt att denna senare innehåller en redogörelse för vad som finnes i MELL. Det är särskilt den fjärde balken i KS somhar funnit sitt nerslag i MELL och KrLL i deras Kg men i några fall i deras rättegångsbalkar, särskilt när det gäller tillsättandet av lagmän och domare samt dessas edgång. I den nedan uppsatta tabellen har en jämförelse gjorts mellan KS:s stadganden i fjärde balken och de stadganden i MELL och KrLL somansetts påverkade av innehållet i KS. Uppställningen torde i övrigt knappast vara i behov av någon ytterligare kommentar utan ger ett klart utslag av parallellitet. Men om man är villig medge detta så kan det med fog frågas ominte en påverkan från valstadgan har ägt rum, i varje fall innehållsmässigt. Sedan kan det vara en helt annan fråga omdet till dessa skrifter finnes två skilda författare, där den ene eventuellt kan ha varit klerk eller filosofiskt skolad, medan den andra varit mer av jurist och i varje fall utformat sin skrift för juridiskt ändamål. Tidigare i denna framställning har i samband med kungens lagstiftningsrätt lämnas vissa upplysningar om de vid denna tid rådande filosofiska och statsrättsliga tankegångarna i Europa. Även med risk för viss upprepning kan det vara på sin plats att komplettera de där givna upplysningarna med ytterligare några somnärmast tar hänsyn till den kungliga domsrätten. Eftersomvi numera ganska säkert kan anse att Alsnö stadga har beslutats på ett möte år 1280 och edsöresbrotten i denna intar en framstående plats, så blir det nödvändigt att söka eventuella statsrättsliga förebilder i den doktrin som förelåg före nämnda tidpunkt. Därvid kan man alltså utmönstra den svenska skriften Um styrilsi kununga ok höfdhinga, eftersom denna med relativt stor säkerhet kan dateras till första hälften av 1300-talet.Naturligtvis skulle det Wiktorsson a.a. s. 46. Diskussionen om KS;s ålder finns numera återgiven av Lfnn.krt Mobfrg i Konungastyrelsen. En filologisk undersökning, Uppsala, 1984 ss. 56-107, där Moberg med frångående av den hittills av SoDFR« ALL företrädda meningen vill datera skriftens ålder något senare än denne. Enligt Söderwall var skriften avfattad inte ”senare än 1300-talets mitt” medan Moberg vill förlägga tidpunkten till något eller några decennier tidigare (ss. 56 och 107).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=