152 verkan de materiella faktorerna som varit de starkaste drivkrafterna men där också kunglig medverkan klart kan utläsas. Vad som redan ur uppställningen över städerna framgår^^ så har kyrkliga företrädare och institutioner såsom biskopar och kloster i vårt land etablerat sig i vissa städer, och då biskoparna enligt VgL I R 2 och II R 2 utsågs av kungen och klostren grundades och fortlevde under kungligt beskydd, så låg redan här ett starkt incitament till skydd för städerna. Men utöver dessa omständigheter tillkommer två mycket väsentliga. Den ena är det marknadsmonopol med vilket vissa orter begåvades av kungen och som tidigt fick sitt uttryck i Magnus Ladulås’ brev till Jönköping 1284^* och sommåhända från början blev det stora incitamentet till kyrkans etablerande i vissa städer där folk brukade samlas och där missionsverket följaktligen mest effektivt kunde bedrivas. I och med att en stad begåvades med privilegier så blev därmed ett detaljhandelsmonopol för borgarna inomdenna stad fastställt. Med marknad följde även marknadsfrid, något som framgår av biskop Bryniolfs stadga för Västergötland, pp. 4 och 5, som inte bara ger frid för vissa kyrkliga mässdagar utan även för vägen dit och dän.^^ I och med att en ort begåvades med stadsprivilegier så etablerades även därigenom ett detaljhandelsmonopol för denna orts innevånare. Redan i BjR hade funnits vissa bestämmelser i denna riktning. GenomMEStL:s Kmblir de noggrannare utarbetade och straff stadgas för demsombegår brott mot sådana föreskrifter. Sitt starkaste uttryck fick detta monopol i det s.k. hottniska handelstvånget varigenom Stockhoms och Åbo borgare praktiskt taget fick monopol på Norrlandshandeln. Detta skedde genomstadgandet i MEStL Km34:3, och det kan ifrågasättas omdet inte ytterst var detta somvar avsikten med brevet av den 9 juni 1342,^° somgav Stockholmoch Åbo monopol på Norrlandshandeln och därmed utestängde Visby. I samtliga dessa hänseenden medverkade kungen på något sätt och man kan följaktligen konstatera att när det gällde städerna så hade kungen ett väsentligt större inflytande än när det gällde landsbygden. Alla dessa omständigheter talar därför i den riktningen att det snarare är MEStL som i tiden har gått före MELL än tvärtomoch i strid mot vad somhittills har brukat antagas. Man finner följaktligen att ett flertal faktorer är verksamma för utvecklandet och anläggandet av städer. Dessa faktorer kan vara sinsemellan helt olika och oberoende av varandra men de kan ha det gemensamt att de förutsätter att människor i ett större sammanhang kommer tillsammans och därigenom möjliggör ett gemensamt uppträdande från den ena eller den andra faktorn. Sålunda ser vi hur kedjan marknad - införandet av kyrklig hierarki i formav stift Se s. 149. PRF I, s. 6. Biskop Bryniolts stadga i nusvensk översättning i SLL 5, s. 224-225. PRF I, s. 41.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=