150 utom fyra haft kontakt eller varit beroende av någon kunglig borg eller slott. Av dessa är tre de från 1100-talet kända äldre inlandsstädernaEnköping (1165), Strängnäs (1160) och Skenninge (1178), samtliga på sin tid viktiga orter inom Fjärdhundraland, Södermanland och Östergötland, medan Arbogas betydelse mest är att tillskriva exporten av järn från de mellansvenska bergslagena. Fram till Magnus Erikssons avsättning 1363 hade alltså landet fått sexton städer, som hade rådsbefattningen sig tillförsäkrad. Det är därför uteslutet att denna institution skulle emanera från MEStL, eftersom den finns omnämnd redan i BjR. Eftersom någon äldre stadslag med detta namn inte är känd före MEStL så är det alltså från BjR och för sig också helt rimligt, och av Magnus Erikssons brev till innevånarna i Jönköping den 11 september 1349^^ framgår att någon skillnad mellan bjärkörätt och stadslag inte gjordes vid denna tid. Detta framgår också uppenbart av den enda version av BjR som vi har kvar i handskriften B 58, som innehåller VgL II och sommed stor säkerhet kan dateras till 1345. Den gäller för Lödöse, som dock fick rådsförfattning först år 1351. Denna stad eller ort existerade dock sedan 1100-talet. På detta sätt kan konstateras att en stadsrätt måste ha existerat långt före MEStL och det blir under sådan förhållanden omöjligt att upprätthålla den nästan somaxiomproklamerade uppfattningen att MEStL måste ha tillkommit efter MELL och vara i hög grad påverkad av denna.^^ Det kan tvärtomlika väl förhålla sig så att det är MELL som blivit påverkad av innehållet i BjR eller kanske MEStL. I varje fall är det intet som hindrar att MEStL enligt den ovan hävdade uppfattningen efter hand komatt tillämpas på städer allt efter somde erhöll privilegier och därigenom konstituerades somstad. Eftersom det knappast är troligt att städer på annat sätt än genom kungligt privilegium eller kunglig lagstiftning kunde få självstyrelse genom sitt råd, skulle man härav kunna dra slutsatsen att BjR kan stamma från tiden närmast efter 1280, då den innehåller edsöresbestämmelserna från Alsnö. Någon närmare bestämning av tidpunkten lär inte vara möjlig att åstadkomma. Men då innebär detta att BjR;s bestämmelser mycket väl kan ligga till grund för MELL:s motsvarande stadganden och till och med ha inverkat på den efter 1290 utformade landskapsrätten. Eftersom kungen otivelaktigt innehade en stark ställning när det gällde användningen av den kungliga mark på vilken städerna i regel var etablerade, så innebär detta även att han hade en betydligt starkare ställning när det gällde att utforma den för städerna gällande rätten. Detta kan i sin tur ha lett till att han indirekt fick en stark ställning när det gällde att påverka utformningen av landslagen, även omhan här i hög grad var beroende av medverkan från de landskapliga myndigheternas sida. Den efter hand framskridande stadsbildningen leder till ytterligare en annan PRFI.s. 37. « HoLMBAcKiMEStLs. LXVIII. rådsinstitutionen grundar sig. Detta är i som
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=