132 i Telgestadgan mera klart under formen waromByscopomok allo Riksens Rape i Suerike}'^ Den senare stadgan är märklig även i ett annat hänseende. På två stållen, såväl i ingressen somi slutförmaningen refererar Magnus till förhållandena i hans föräldrars dagar, vilken tid tydligen blivit för honom utmålad som en för allmogen god och fridsamtid. Det är dock knappast känt att så skulle ha varit fallet under hertigarnas regemente. Däremot kan ifrågasättas ominte under kung Birger Magnussons tid eller förmyndarregeringens under Magnus’ minderårighet en bättre ordning rådde. Att edsöreslagarna upprätthölls tycks indirekt framgår av stadgandet i VgL II Addit. 7:31, ett stadgande som enligt sin egen lydelse tillkommit under kung Birgers tid och där dråp eller sårande av husbonde klassificeras som edsöresbrott. Vidare åberopas Birger som lagstiftare i VmL R 14 pr med förbud att ta annans målsäganderätt. I varje fall synes Magnus med sin lagstiftning i formav stadgor ha velat återställa den ordning i landet, somhan uppenbarligen trodde hade rått tidigare. Som redan angivits är Uppsalastadgan den klart mest innehållsrika av dessa stadgor och det är också denna somfår anses ha ingripit mest i den landskapliga lagstiftningen. Telgestadgans innebörd för landet i dess helhet synes mera ligga på den klarare fixering av kungens domsrätt somdär kommer till uttryck. Det bör dock framhållas att dessa stadgor egentligen har en begränsad giltighet. Sålunda gällde Uppsalastadgan endast Uppsala och Västerås stift under kungens tillämnade resa till Norge, sominte blev av, och Telgestadgan rör formellt endast Ostgöta lagsaga. I vad rnån andra stadgor avsedda för övriga lagsagor har utfärdats är obekant och är i varje fall inte bevarade. Dessa omständigheter hindrar givetvis inte att dessa stadgor kommit att utöva inflytande på arbetet med landslagen, eftersom texterna otvivelaktigt förelåg vid tiden för detta arbete. Hår skall nu i tabellformges en uppstållning över hur Uppsalastadgans bestämmelser kan anses ha fått sitt uttryck i MELL och KrLL, medan Telgestadgans bestämmelser på samma sätt redovisas längre fram i samband med behandlingen av kungens domsrätt. Uppsalastadgan’’ enl. Hadorph MELL KrLL Rättsligt ämne Kg Kg Begränsningen av stormännens följen Taverner och priser I kungens frånvaro har ämbetsmannen och tre av rådet hans dom i varje lagsaga Röjningsnämnd omtolv eller sju man i varje lagsaga, i MELL för brott mot Kg, faller under kungens räfst SD 3972 Se s. 290. Enligt H.M)ORrH, a.a s. 15. 3 23 22 6-10 23 24-27 5, 13 11-16 (13)24 31-32 35-36
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=