7. Landslagens och stadslagarnas utformning Det är uppenbart att man ganska snart efter Magnus Erikssons myndighet' börjat undersöka om det inte skulle gå att genomföra en för hela riket gällande lagstiftning. Vi har redan sett att UL fick ett mycket kraftigt genomslag i ett område som omfattade inte bara Västmanland utan även en stor del av Norrland. Även ÖgL, sommåste ha tillkommit vid ungefär samma tid, fick stor betydelse somett modernt verk för sin tid. Den komatt gälla även för Öland, och från Öland kunde man vädja till Östergötlands lagman. Det fanns alltså tendenser till ett gemensamt lagverk och såväl adeln som kyrkan torde ha haft intresse av en likformig behandling av rättsliga spörsmål. Ett tidigt försök till central lagstiftning återfinns troligen i den valstadga som Magnus Eriksson låtit utarbeta och som finns fogad till SdmL:s B-handskrift. Man har ansett att denna stadga varit avsedd att ingå i de olika landskapslagarnas kungabalkar. Så komnu inte att ske men valstadgan fick betydelse som förarbete till den kungabalk somsedermera ingick i MELL och KrLL. Vid en mycket uppmärksammad sammankomst den 8 mars 1347 i Örebro framlade en kommission av tre lagmän förslag omlandslagens utformning. Det är känt att fem kaniker vid detta tillfälle inlade protest mot det sätt, varpå kyrkans intressen hade behandlats av kommissionen. Tydligen har kommissionens arbete i det närmaste varit färdigt. Protesten fick till följd att det lagarbete som kommissionen utfört komatt sakna kyrkobalk, vilket också blev fallet med vad somsenare blev landets lag under beteckningen MELL.^ Vad somlåg bakomprotesten är inte i detalj klarlagt. Man har anledning tro, och det har flera gånger tidigare här angivits, att tvistefrågan gällde friheten att ge själagåvor till kyrkans förmån samt att utan restriktioner upprätta testamenten. Det hela doldes dock under de allmänna fraserna att ingen inskränkning ' Enligt den vanliga uppfattningen blev Magnus Eriksson myndig 1332. Einar Carisson har i en artikel i HT 1948 Landskapsrätt och myndighetsålder ss. 30—38 tagit upp detta problem. Ungefär samtidigt har Jägerstad visat att han måste ha blivit myndig i september 1331 (Hovdag och råd, s. 311) men att han inte firade sitt regeringstillträde förrän i september 1332 (s. 312) då Skåne blivit en del av det svensk-norska riket. ^ Beteckningarna MELL och KrLL har först lanserats av Schlyter. Det är efter honomsomdiskussionen uppstått huruvida det här gäller två olika lagverk eller om man skall se dem somtvå redaktioner av samma lagarbete. Det senare synes vara de sista lagutgivarnas, Hol.mbAcrs och WessEns uppfattning, eftersom någon särskild utgåva av vad som benämndes KrLL inte utgivits eller kommer att utgivas. Se härom MELL, Rättshistoriskt bibliotek, sjätte bandet. Lund 1962, s. XIV.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=