RB 43

Ill land har kanske mer än någon annan del av de sydligare landskapen rönt påverkan av svearna, och den något annorlunda kultur somdessa sjöfarare förde med sig. Östergötland har också en inte obetydlig kust mot Östersjön, vilket medfört stora likheter med sveaväldet när det gällt ledungen och den allmänna kontakten österut och de främmande länder som var belägna i den riktningen. Även när det gäller de rättsliga bestämmelserna föreligger väsentliga olikheter. Östergötland är bjälboättens gamla stamlandskap, liksom den sverkerska ättens, och den rätt som är bevarad till våra dagar anses i hög grad vara ett verk av lagmän med nära anknytning till de kungliga folkungarna eller vad som här har kallats bjälboätten. Västgötarätten däremot företer, liksom den tidigare behandlade DL, den mest åldriga formen med en äldre rätt, somantagligen är den äldsta till vår tid bevarade svenska landskapslagen samt en mera moderniserad somdock även den företer vissa ålderdomliga drag. När det gäller Östgötalagen (ÖgL) så framträder denna som det jämte UL mest juridiskt bearbetade lagkomplexet. Man har velat häri se en redaktionell verksamhet som utövats av lagmannen Bengt Magnusson, sonson till den Bengt, som var biskop i Linköping och bror till Birger Jarl. Denne i sin tur anses ha varit bror till lagman Eskil i Västergötland, trots den stora åldersskillnaden dememellan."*^ Bengt Magnusson hade vidare en dotter somgifte sig med lagmannen Birger Persson, UL:s huvudredaktör. Med den enorma betydelse som släktförbindelser inomstormannakretsarna hade under medeltiden ligger det i sakens natur att de initiativ ifråga om lagstiftning, som kom att utgå från det kungliga kansliet, måste sätta sin prägel på en avsevärd del av den svenska landskapsrätten.'**^ ÖgL anses ha tillkommit på 1290-talet. Man vet att ett visst stadgande i V 35 har tillkommit 1286, och i en urkund från 1303 åberopas den i Östergötland gällande lagboken.ÖgL är också ett stilistiskt synnerligen avancerat lagverk, vars formanses ha tagit starka intryck av det kansli- och stadgespråk, som användes av rådskretsen kring Magnus Ladulås. Självklart har ÖgL upptagit såväl den nya arvsordningen som edsöresrätten och de förändringar som genomförts genom Magnus Ladulås. Att den redigerats av en för innehållet mycket intresserad jurist framgår även av de beskrivningar som denna lag mer än någon annan låter framskymta om hur äldre rätt gestaltat sig och vem som genomfört ny lagstiftning. OmBengt Magnusson, se Äldre svenska frälsesläkter, I s. 40. Om Bjälboättens ställning ger Cari Ivar StAhi f i Medeltidens profana litteratur, ingående i Ny illustrerad litteraturhistoria I s. 42, en släktuppställning, som omdenna konstellation säger allt. Uppställningen upptar fyra kungar, tvä biskopar, en jarl, en hertig samt sex lagmän jämte ett helgon, allt detta under en tidrymd av omkring etthundrafemtio år. SD 1386. StAhlf a.a. s. 45. KLNM21,sp. 51.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=