107 Magni stadga HL Böter till biskop kyrkan bonde Böter till biskop kungen bonde 1. På kyrkoväg På gården enligt HL Mellan gård och kyrkogård 2. Sår 1 stiglucka å kyrkogård 1 kyrkdörren vid dopfunten i sänghusdörren i sånghuset vid altaret 2 2 2 2 2 2 1 1 1 9 9 9 9 18 18 18 14(40) 14(40) 40 80 80 80 100 100 100 200 300 200 300 Överensstämmelsen är sålunda påtaglig. I HL Kk 21:2 anges som sista punkt att konungen gav åt biskopen böterna vid brott mot kyrkofrid i prästens stuga och på prästens gård och mellan prästgården och kyrkogården, vilket skulle innebära att vid brott mot kyrkofrid mot präst, kungens rätt till böter skulle tillföras biskopen. Att emellertid en nedsättning måste ha ägt rumframgår av den omständigheten att enligt HL kungen ensam tar böterna när de överstiger 18 mark. Jämför man nu dessa böter med vad som utgår vid dråp efter HL M38, så finner man att böterna här utgår med sammanlagt 11 marker vägt silver, vilket anses motsvara 16 1/2 mark köpgilt och dessa böter skulle då vara rätt beskedliga somersättning för den förorättade bonden. Ännu mera framgår detta vid en jämförelse med hemgången enligt HL M 6:2, för vilka Wessén utarbetat en tabell som återfinnes i SLL 3 s. 345 not 70. Dessa böter anses vara så låga att Wessén vill betrakta demsomtilläggsböter till den vanliga mansboten. Om detta antagande är riktigt skulle den bonden tillkommande boten utgöra i sin högsta grad 48 mark4-16 1/2 mark eller 641/2 mark, vartill kommer kungens och alla mäns andelar. På liknande sätt har HL en för övergrepp på konungsarens frid graderad skala i HL Kg 10 samt en inte fullt så lång skala vid brudrov i A2:1. HL är närmast ensam omdenna formav beivrande av frider och man kan därför ställa sig frågan om vi här har att se ett äldre system tillämpat före den fridslagstiftning som tog form genom Alsnö stadga. I så fall borde här dölja sig rester av den fridslagstiftning som åstadkoms genom Erik Eriksson och Birger Jarl. Jag har i annat sammanhang föreslagit att denna lagstiftning skulle ligga bakom stadgandet i VgL II Add. 5 pr, varest dock inte finnes någon närmare specifikation över innebörden av dessa allmänna stadganden. Genomde kvarstående nu relaterade stadgandena i HL skulle man möjligen kunna skönja något av denna äldre lagstiftnings innehåll.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=