99 fjärde Telge med sin omgivande bygd. Möjligen har också det nuvarande Oppunda hundare med sin bygd Vingåker hört till ett större Närke. Namnen på en hel del sjöar i denna bygd kan ha bidragit till landskapsnamnet Närke. Utan att det finns anledning att här gå närmare in på detta spörsmål kan nämnas sjöarna Kolsnaren, Näsnaren, Enaren och gränssjön mot Östergötland, Tisnaren, där beteckningen -naren har nära samband med -maren och därmed till Hjälmaren och Qvismaren. Det väsentliga för denna undersökning är emellertid att man kan påvisa en lagbok före 1325 och 1327 och denna tidfästes av Holmbäck—Wessén till 1285,'^ vilket förklarar SdmL:s självständighet gentemot UL, somtillkom först 1296. I detta sammanhang kan det vara på sin plats att något beröra spörsmålet om den s.k. Närkeslagen. Med stöd av ett brev till Närkes innevånare av den 6 maj 1330 (SD 4, s. 157, SD 2773) har man velat tillskriva Magnus Ladulås att ha utfärdat en lagbok för Närke. Magnus Eriksson anger i det ovan angivna brevet bestämmelser somfinns in libro vestro legali, per magnificumprincipem, dominum Magnumquondam regem Svethie, avum nostrum carissimum, conditod° Detta behöver dock inte innebära att en särskilt för Närke skriven lagbok har utfärdats. Det kan också betyda att för Närkes innevånare skall tillämpas en viss lagbok, som väl i detta fall får anses vara Södermanlands lagbok, i så fall den av 1285. Detta är som mycket mer naturligt som Närke alltid varit nära förbundet med Södermanland. Sålunda har det tillhört Strängnäs stift, i varje fall sedan 1100-talet slut och där varit ett prosteri sedan 1314 jämte preposituerna i Strängnäs, Nyköping och Tören. Det tidiga stadfästandet av Närkeslagen av Magnus Ladulås skulle även ur tidssynpunkt framstå som märkligt. Det skulle då ha skett innan någon annan stadfästelse ägt rum. I och för sig är väl detta inte orimligt, men med hänsyn till landskapets ringa storlek är det knappast troligt att något sådant skulle ha skett. Även här måste man ha räknat med landskapets godkännande före en eventuell stadfästelse och någon sådan händelse har inte hittills bringats till vår kännedom.Condo innebär endast ”sammanställa”. Uttrycket för ”stadfästande” är confirmatio, och detta användes inte omNärkeslagen. Diskussionen omhandskrifterna till SdmL kan sägas ha tagit sin början med ScHl.YTERs utgåva av SSGL. Vid SdmL angav han 1838 att enligt hans mening hs Akunde dateras till efter 1327'“ och hs B till efter 1335.^^ Denna uppfattning Se not 17 ovan samt SLL 3, s. XXVI. SD 2773. Efter Einar Carisons inlägg i HT 1946 s. 261, Närkeslagens stadfästelse, synes det sta helt klart att det här inte gäller en stadfästelse utan en sammanställning, nägot som godtages i SLL 6, s. XVnot 7. Påbjudande av en lag för Närke är något berörd i SLL 1, Upplandslagen s. 8. Omman anser att Nårkes rätt knutits till SdmL.is äldre version av Magnus Ladulås så skulle detta ha skett någon gång under tidrymden 1279-1290. SSGL 4, s. IL SSGL 4, s. VI.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=