95 Gagnérs förslag har emellertid mött motstånd, bl.a. i ett omfattande inlägg av Henrik A. Olsson, Upplandslagens stadfästelsebrev. Dess ideologiska hemvist (Lychnos 1975-1976), där inte bara dateringsspörsmålet utan även andra omständigheter har framförts mot Gagnérs tes, vilka den senare sedan inte har bemött. Om alltså inflytande i svensk lagstiftningsdoktrin från kanonisk rätt svårligen låter sig påvisas, så kan man inte komma förbi att mot 1200-talets senare hälft nya ideér om kungens maktställning i förhållande till folkmenigheternas har börjat göra sig gällande. Man finner detta uttryckt i den litteratur om furstars plikter, som vid denna tid cirkulerade bland de ledande kretsarna i Europa. Äldst bland dessa torde vara den norska Konungs skuggsja, skriven kring mitten av 1200-talet.^ Från kontinenten förelåg omkring 1280 en sedermera vida berömd skrift av Egidius Romanus, De regimine principum (Omfurstars styrelse), tillkommen somuppfostringslära för sedermera kung Filip den sköne av Frankrike (1285-1314). I sin tur skulle denna senare skrift komma att utgöra förebild till den svenska Umstyrilsi kununga ok höfdhinga eller kort Konungastyrelsen, som dock inte kan dateras tidigare än till 1300-talets första hälft. Denna skrift kan sålunda inte ha haft någon betydelse för tankarna i UL:s stadfästelsebrev. Däremot kan väl de ideér och tankar som där kom till uttryck redan tidigare ha förelegat, eftersom såväl den norske Konungs skuggsja som Egidius’ De regimine principum då förelåg och måste ha varit kända bland ledande svenska klerker och kunniga lekmän. Att klerkerna måste ha haft kännedom om de åsikter som framföres i dessa skrifter framgår därav att den som egentligen är utgångspunkten för Egidius och även för den anonyme författaren av Konungs skuggsja är Thomas ab Aquino, vars Summa Theologiae innehöll gunderna för hur den gudomliga potestas skulle förvaltas på jorden av furstar och folk." Med potestas-läran sammanhänger intimt läran om regimen och dennas uppdelning i regimen regale och regimen politicum. För det utgående 1200-talets statslära kom denna delning att få konsekvenser, som särskilt visade sig i spörsmålet om makten, överheten och lagstiftningen. Regimen regale råder, då fursten härskar enväldigt enligt sin egen vilja och i enlighet med av honom själv stiftade lagar, regimen politicum råder då han är bunden av lagar, somstiftats av statens medborgare, d.v.s hela folket.'^ Det förefaller som om förfarandet vid stiftandet och införandet av UL och MomRG, Konungastyrelsen - en medeltida handledning i statskonst och goda seder i Saga och Sed, Kungl Gustav Adolfs Akademiens Årsbok 1983 s. 24. MoBtRG, a.a. s. 28 vill sätta tiden till 1340-talet, d.a Magnus Erikssons .söner blev kungar i Norge och Sverige. " Lonnroth, Kalmarunionen ss. 23-2.S. ’’ Lonnroth, Kalmarunionen ss. 23-25.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=