91 högsta andliga dignitärerna, biskoparna, fick en ställning, som delvis kom att överglänsa lagmännens. Det viktigaste av dessa kyrkliga rättskomplex var givetvis kyrkan och dess ställning somsådan, men också familjelagstiftningen var mer eller mindre indragen i den kyrkliga rättssfären. Egentligen var det endast testamentsfrågan sominte hade helt blivit löst efter de kyrkliga önskemålen. Till familjerätten kan hänföras arvsrätten. Vi ha sett hur där en ingripande förändring har ägt rum, tillskriven Birger Jarls arvslagar, varigenom kvinnans ställning, i varje fall formellt, blivit en annan mot förut. Genom edsöreslagarna, som i sin tur byggde på fridslagstiftningen hade i princip den tidigare gällande gästningen i formav skyldighet för bönderna att ta emot resande blivit förbjuden. Nu skulle erläggas betalning för böndernas prestationer, i varje fall för sådan egendom som inte blivit ”frälst” från sådan skyldighet. Det har ovan påpekats att det är mycket tvivelaktigt omnågon förändring av detta slag verkligen ägt rum, eftersom upprepade uppmaningar i detta syfte har utgått.*^ Till samma kategori av uttalade förändringar, vars verkningar inte heller kan beläggas, hör förbudet att pålägga bönderna extra gälder eller skatter vid risk för länsinnehavaren att i så fall förlora sitt län. Med edsöreslagarna följde som en naturlig konsekvens en annan uppfattning av de övriga grova brotten. Desamma faller under kungens räfst, och detta garanterar en likartad behandling av alla dessa brott inomlandet. Så är det i teorien, men om detta verkligen gått att genomföra i praktiken lämnar oss det till vår tid överlämnade materialet ingen upplysning om. Den tid som inträder med 1300-talet och fortsätter under 1400-talet, synes vara en tid då den centrala statsmakten haft ytterligt svårt att göra sig gällande. Och skall grova brott kunna beivras så måste därtill finnas en stark central makt, dvs en stark kungamakt och en sådan fanns inte under bortåt två århundraden. Till allt detta kom en genomgripande förändring i bevisjörjarandet, då det gamla edsgärdsmannainstitutet avlöstes av det nya nämndförfarandet med vittnesbevisning. Det är på detta område som den kanoniska rätten har haft det starkaste inflytande på det gamla germanska bevissystemet, vilket i stället byggde på tvekamp, vattenprov, gudsdomar och mobilisering av släkternas manskap. Nackdelen med den cfubbla domsrätten var emellertid påtaglig, men fördelen var att den process, som ägde ruminför biskopen, skedde efter kanonisk rätt och denna var helt överlägsen den världsliga vid denna tid. |tr LoNNRimi, Statsmakt och statsfinans i det medeltida Sverige ss. 135-136.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=