16 hällsfunktion. Även om det i praktiken ofta kan vara svårt att klart hålla isär dessa motiv är det viktigt att deras olika karaktär kommer till uttryck vid begreppsbildningen. Att använda terminologin ägarintresset, borgenärsintresset o.s.v. parallellt med termer av typen det härskande borgerskapets, de feodala godsägarnas o.s.v. intressepolitiska strävande är alltså inte lämpligt. Jag använder därför i det följande begreppet grupp-politiskt motiv såsombeteckning på en avsikt att befordra ett intresse förenat med tillhörigheten till en socialt avgränsad intressegrupp. För det icke grupp-politiska ”intressepolitiska” motivet föreslår jag beteckningen samhällspolitiskt motiv-en term, som är ägnat att riktauppmärksamhet både på det relevanta motivet och den grundläggande skillnaden mellan detta och kategorin grupp-politiskt motiv. Att det finns en dylik skillnad hindrar inte att det på grundval av ett historiskt källmaterial ofta måste vara mycket svårt att bestämma vilket av dessa rättspolitiska motiv, som haft avgörande betydelse för tillkomsten av en viss rättsregel. De samhällspolitiska motiven kan visserligen tänkas träda i förgrunden då en över gruppintressena stående maktinstans - såsom en enväldig furstemakt - eller en av dessa oberoende jurist — t.ex. i den privata rättsbokens form — utformar en viss rättsregel. Men envåldshärskaren utövar sin makt genom och i samarbete med en ämbetsmannagrupp, vars maktpolitiska eller ekonomiska gruppintressen kan påverka statsmaktens handlande vid lagstiftning och dömande. Även omenvåldshärskaren intar en mycket stark position, måste han vidare ofta bygga sitt maktinnehav och sin matutövning på allianser med sociala intressegrupper vid sidan omämbetsmannagruppen eller på ett balanserande av intressegrupperna mot varandra. Också därigenom kommer gruppintressena att påverka rättsbildningen Givetvis kan det både under mera statiska och mera dynamiska skeden finnas konfliktsituationer i behov av rättslig reglering, vilka på grund av sin underordnande praktiska betydelse eller av andra skäl framstår somneutrala ur grupp-politisk synpunkt. Det kan då antagas att vid reglerandet av dem de samhällspolitiska motiven blir avgörande Ett mycket vanligt förhållande är ju att rättsreglerna utgår från en samhällsmakt, som behärskas av en social intressegrupp. Denna grupp har ansvaret för hela samhällets funktion och tvingas därför ofta till kompromiss mellan grupppolitiska krav och hänsynen till samhällets funktion somhelhet. Detta medför att en viss rättsregel ofta kommer att framstå såsom en frukt av både grupppolitiska och samhällspolitiska motiv. Utforskandet av motivbildningen i dylika fall kompliceras ytterligare av att man inom intressegruppen kan ha föreställt sig att dess intressen är liktydiga med samhällets, eller att man av propagandiska skäl skjutit de samhällspolitiska motiven i förgrunden i motiveringarna till regeln De rättspolitiska motiven ter sig givetvis olika alltefter den typ av rättsområden, somde gäller. Emellertid är det med här föreliggande målsättning över-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=