15 vara vilseledande beträffande de verkliga motiven - men att klarlägga sådana förhållanden är en uppgift vid källtolkning och källkritik. Särskilda problem erbjuder därvidlag en typ av motiveringar, som kan betecknas såsom fiktiva. Som exempel kan nämnas de i medeltida kanonisk rätt anförda motiveringarna till att äktenskapshindrande blodskyldskap skulle föreligga inom sju, senare inomfyra led. Dessa voro för äktenskapsgränsen vid sjunde led att världen skapats på sju dagar, vid fjärde led, att det fanns fyra grundelement: eld, luft, vatten och jord. Inledningsvis må framhållas att den rättsgenetiska motivbildningen utgör ett moment i en ytterst komplicerad kausalitetsproblematik. Teoretiskt skulle man kunna föreställa sig möjligheten att vid en analys av förloppet i en motivbildning tränga så djupt in i det individual- och socialpsykologiska underlaget för utbildandet av olika motiv att orsakssammanhangen i motivbildningen i det väsentliga kunde klarläggas. Måhända skulle de nutida samhällsvetenskaperna kunna lösa dylika uppgifter beträffande i samtiden pågående motivbildningsprocesser. Vid rättsgenetiska undersökningar grundade på ett historiskt källmaterial är möjligheterna för sådana analyser starkt begränsade. Källmaterialet är ofta för knappt för att medge annat än mer eller mindre osäkra slutsatser beträffande de motiv, som drivit fram rättsregler. Ändock är det givetvis angeläget att man även vid historiska undersökningar försöker tränga så långt in i detta led av den rättsgenetiska processen som möjligt. Härför krävs först och främst ett klarläggande av de olika rättsgenetiska motivtypernas karaktär och inbördes relationer. Den regelbildning, som kommer till stånd genom en analogisk tillämpning av i lag eller praxis givna regler, faller emellertid vid sidan av här behandlade terminologiska problematik. Därvid tillskapas ju icke en i egentlig mening ny regel utan en given regel tillämpas i en likartad situation. Vad nu de rättspolitiska motiven beträffar förstår jag med ett sådant en avsikt att genom bevarande eller nybildning av en eller flera rättsregler bevara eller förändra ett visst bestående förhållande i samhället. De rättspolitiska motiven har jag i anslutning till gängse terminologi också kallat intressepolitiska i den meningen att avsikten med nybildningen av rättsregler är att befordra ett intresse, somär förenat med innehavet av en viss rättslig position. Avsikten är då att bevara eller förändra den rättsliga positionen på ett sätt som är fördelaktigt för dess innehavare. Termen intressepolitisk kan emellertid vara vilseledande då den är ägnad att skymma blicken för skillnaden mellan två olika motivtyper inomdenna kategori. Eftersom det förenande bandet i en socialt organiserad intressegrupp är innehavet av vissa rättsliga positioner, kan det rättspolitiska motivet till en viss rättsregel vara ett befordrande av en dylik grupps sociala eller ekonomiska intressen. A andra sidan kan motivet vara att befordra ett allmänt samhällsintresse genom att bevara eller omforma en viss position så att ett visst rättsinstitut kan fullgöra en avsedd sam-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=