Inledning Uppgift, metod och källor Högsta domstolen har på en mångfald centrala rättsområden gjort nyskapande och avgörande insatser i svensk rättsutveckling. Ofta har dessa insatser haft karaktär av nybildning av rättsregler till utfyllnad av i lag stadgade. Det har också hänt att HDgenomfört en nyinriktad praxis, somgenombrutit reglerna i 1734 års lag. Ett exempel härpå erbjuder godtrosförvärvets historia. Utvecklingen på detta område är behandlad i ett flertal svenska rättshistoriska monografier. Bland dem kan nämnas C. Björlings: Den svenska rättens exstinktiva laga fång till lösören på grund af god tro (1896), E. Estlanders: Bidrag till en undersökning om klander å lösöre enligt äldre svensk rätt (1900), K. Benckert: Om exstinktiva förvärv av lös egendomi god tro 1-2 (1925) och E. Anners: Hand wahre Hand, Studien zur Geschichte der germanischen Fahrnisverfolgung (1952) samt densamme: Äganderätt och handelsintresse. Metodkritiska studier i det germanska lösöreklandrets historia (1960). Som bekant har den svenska rättshistoriska forskningen fram till mitten av vårt eget århundrade framförallt arbetat med forskningsuppgifter avseende medeltidslagarna och 1734 års lag. Så är också fallet beträffande godtrosförvärvets historia. Perioden från mitten av 1700-talet framtill vår egen tid är mera summariskt behandlad. Visserligen är utvecklingen i rättspraxis framtill 1920talet översiktligt klarlagd. Men det rika materialet från den livliga debatten i riksdagen kring godtrosförvärven och vid de nordiska juristmötena liksomsenare praxis och tillkomsten av 1986 års lagstiftning omgodtrosförvärv är ej behandlat. Det är just genomsin avgörande insats i praxis vid mitten av 1800-talet som HDupptog det exstinktiva godtrosförvärvet av stulet gods i svensk rätt. Denna ståndpunkt skulle på grund av HD:s auktoritet komma att envist försvaras av domstolarna trots att starka politiska krafter länge verkade för den urgamla oinskränkta vindikationsrätten till stulet gods, somupptagits i 1734 års lag-till skillnad från reglerna beträffande anförtrott gods, där lagen ifråga under inflytande från hanseatisk rätt infört möjlighet till godtrosförvärv. Avsikten med detta arbete är i första hand att klarlägga utvecklingen beträffande vindikationsrätten till stulet gods från 1734 års lag till 1986 års lag om godtrosförvärv av lösöre. Syftet går emellertid utöver en deskriptiv framställning av rättsutvecklingen i lagstiftning, doktrin och praxis. Det är här fråga omen rättsgenetisk process av
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=