KAPITEL IX Den fortsatta utvecklingen i Sverige 1. Motionerna 1974:645 och 1976/77:649 I Sverige togs godtrosförvärvets problematik upp i två motioner, 1974: 645 och 1976/77:649, vilka slående påminner för att stärka ägarens vindikationsposition.* I den förstnämnda motionen hemställdes direkt att lagstiftningen skulle ”utformas så att den som köper stöldgods — och sedan ertappas med detta, även om köpet förebärs ha skett i god tro men på ett ställe där handel av detta slag vanligen inte förekommer —får avstå det sålunda köpta stöldgodset och förlora de pengar köpet betingat”. I den senare motionen yrkades en översyn av reglerna om godtrosförvärv av stöldgods i syfte bl.a. att ändra de svenska rättsreglerna i riktningmot vad som gäller i de andra nordiska länderna, ett yrkande somju innebar ett accepterande av den oinskränkta vindikationsrätt till stulet eller eljest genomtillgreppsbrott åtkommet gods, som i något olika omfattning gäller i Danmark, Finland och Norge. Riksdagen avslog motionerna på grund av avslagsyrkanden från lagutskottet.^ Lagutskottets motiveringför avslagsyrkandena var i huvudsak att rättspraxis skärpt förutsättningarna för godtrosförvärv genom tämligen långtgående undersökningsplikt och en strängare bedömning ur godtrossynpunkt av handeln på gator och i offentliga lokaler, som ej hade karaktär av omsättningscentra. Därtill hade ägaren möjlighet skydda sig genomförsäkring medan den godtroende förvärvare, som miste godset genomägarens vindikation, saknade sådan möjlighet. Detta var ju ett argument, som inte fanns i äldre rätt före stöldförsäkringarnas tillkomst. Redan källmaterialet ur civilrättslig rättspraxis på detta område^ visar att vindikationsproblematiken började aktualiseras i allt högre grad under 1960och 1970-talen genomökningen av stöld- och häleribrottsligheten, där särskilt stölder av motorfordon och båtar var oroande."* Brottsförebyggande rådet tog ' Jfr motionerna med s. 50 ff. ovan. ^ Jag redovisar i det följande utrednings- och riksdagsmaterialet på grundval av de utförliga referaten i den utredning: ”Förvärv i god tro” (1984:16), somtillsattes år 1980. ^ Se s. 146 ff. ovan. ^ H. Tiberg, Båtjuridik, s. 83, redovisar ett fall där en båthandlare i Stockholmförde två böcker. Han antecknade i den ena alla kända motorbåtar i landet av ett populärt märke, Fjordling, med färg, årsmodell och motor. I den andra infördes beställningar på sådana båtar. ”Ett antal kumpaner med kranförsedda lastbilar hämtade båtar enligt tillgångsboken för leverans till kunder i beställningsboken. Innan härvan avslöjats hade organisationen omsatt hundratjugofemobjekt, mest båtar men också lösa motorer.” Tiberg påpekar att ”den anställde tjuven fick någon tiondel av godsets värde”. aktionerna vid 1870-talets riksdagar om
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=