162 tro köper en lös sak av en person han antog kunde disponera över den. Hon trodde att inför denna problemställning mångas rättsuppfattning skulle vara att den rätte ägaren var närmast att bära förlusten, d.v.s. hon åberopade Hand wahre Hand-principen. Men hon underströk att gränsen för godtrosförvärv måste gå där en person mot sin vilja fråntagits sina ting. Debatten avslutades med att ordföranden i justitiekommittén, Jo Benkow, försökte gjuta olja på vågorna genomatt påpeka att det somstod i kommittéutlåtandet egentligen var föga uppseendeväckande. I detta erinrades omatt efter departementets mening ”peker ikke det ene alternativet seg klart ut som noe prinsipiellt rigtigere enn det andre”. Han ansåg sig kunna fastslå att det inte betydde så mycket principiellt och nästan ingenting praktiskt hur frågan löstes. Eftersom arbeiderpartiet hade majoritet antogs lagförslaget, vilket innebar att man i Norge från 1979 fick i princip samma konfliktlösningsomstadgades i 1734 års lag HB 11:4 och 12:4 i Sverige. De här relevanta paragraferna i lagen komatt lyda: Lov 2juni 1978 nr 37 omgodtroerverv av losore §1 1.Blir en losoreting solgt av den somsitter med tingen og får mottakeren den överlevert til seg i god tro, hindrer det ikke rettsvinning etter avtalen at avhenderen mangier rett til å rå over tingen. Det samme gjelder ved annen avhending mot vederlag, hva enten det er till eie, bruk eller pant. 2. Mottakeren er i god tro når han ikke forstår at avhenderen mangier rett og heller ikke burde ha förstått det omhan hadde vaert så aktsomsomdet må kunne kreves etter forholdene ved avhendingen, tingens art og omstendighetene ellers. 3. Når eiern taper sin rett til tingen, faller også panterett og andre begrensede rettigheter i tingen bort så lang de kommer i strid med mottakerens rett. §2 1. Mottakeren vinner ingen rett etter § 1 dersom tingen er eller må antas å vaere fravendt eieren eller noen som sitter med tingen på hans vegne, ved tyveri, brukstyveri, ran eller annen void eller trusel om void. Dette gjelder selv om gjerningsmannen på grunn av ung alder eller utilreknelighet ikke kan straffes. 2. Heller ikke ellers kan mottakeren vinne rett etter § 1 til kunstverk, antikviteter eller museumsgjenstander som er i offentlig eie eller tillhorer privat samling som er åpen for allmennheten.”
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=