RB 42

KAPITEL VI Godtrosförvärven i praxis från 1880-talet till 1980-talet I det föregående har reglerna omägarens rättsställning gentemot en godtroende förvärvare av stulet gods behandlats med utgångspunkt från den ursprungliga och av 1734 års lag stadgade oinskränkta vindikationsrätten som huvudregel. Det har då varit naturligt att tala om vindikationsrätt snarare än om godtrosförvärv då konflikten ägare-tredje man diskuterats. Men efter år 1886, då det sista försöket under 1800-talet att i riksdagen föra fram krav på oinskränkt vindikationsrätt till stulet gods misslyckades, och praxis framstår såsom stabil med HD avgörandena 1854 och 1855 somgrundval, blir det mer rättvisande att utgå från de fasta regler omgodtrosförvärv till stulet gods, som vunnit hävd i praxis. I fortsättningen diskuteras konflikten ägare-tredje man med termen godtrosförvärv (alltså exstinktion) som underförstådd huvudregel. Det är betecknande för den historiska utvecklingens betydelse för den ändrade terminologin att Hasselrot' tager ”Vindikationsrätten” (1923) och Estländer^ ”Klander å lösöre” (1900) till utgångspunkt och rubrik för sina framställningar, som främst behandlar äldre svensk rätt. Däremot heter Björlings: ”Den svenska rättens exstinktiva laga fång till lösören på grund af god tro (1896)” ^ och Benckerts"' arbete ”Omexstinktiva förvärv av lös egendomi god tro enligt HB 11:4 och 12:4” (1925). Därmed vill de båda författarna framhäva att de behandlar såväl gällande rätt somden historiska utvecklingen. Samtliga dessa fyra specialister på ämnet framställer utan varje tvekan 1854 och 1855 års HDdomar som avgörande prejudikat och anser att genom dessa och på dem grundad rättspraxis etablerats ett fast regelkomplex i svensk rätt beträffande konflikten ägare-tredjeman gällande gods som stulits eller eljest mot ägarens vilja kommit ur hans besittning. Ar ägaren i god tro har ägaren i analogi med HB 11:4 och 12:4 endast en lösningsrätt, där lösen vid onerösa ' B. Hasselrot, Juridiska skrifter, har rentav undertiteln: ”Huru i avseende å lös egendomrättspraxis kringskurit vindikationsrätten”. * E. Estlanders arbete behandlar väsentligen de svenska medeltidslagarna; detta är förklaringen till valet av termen ”klander”. ^ I C. Björlings arbete ligger tyngdpunkten egentligen på själva genombrottet för godtrosförvärv’en vid 1800-talets mitt. ■* I K. Benckerts arbete behandlas historiken i del I och gällande rätt i del II.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=