Förord När Institutet för rättshistorisk forskning grundat av Gustav och Carin Olin på sin tid vände sig till mig med en förfrågan omjag ville ge ett bidrag till högtidlighållandet av Högsta domstolens 200-årsjubileum, blev svaret självfallet jakande. Den högsta domsmaktens historia är i varje rättsstat ett av de mest betydelsefulla områden, som en rättshistoriker kan behandla. Ty det rätta handhavandet av denna högsta domsmakt över människornas väl och ve är en av de avgörande förutsättningarna för rättsstatens bestånd. Vi har i Sverige lyckan att ha en rättsordning, som ända sedan medeltiden präglats av stark kontinuitet i sin utveckling. Under de senaste 200 åren har Konungens högsta domstol under åren 1789 till 1809 och sedan dess Högsta domstolen verkat i rättslivets centrumför ett bevarande av denna kontinuitet. Samtidigt har den varit en rättsskapande kraft. Den har i sin gärning framstått som ett värn för den rättssäkerhet, som är en omistlig förutsättning för det goda samhället. Ämnet låg då nära till hands. Jag har i tidigare arbeten undersökt skyddet av äganderätten till lös egendom i allmäneuropeisk och speciellt nordisk rättsutveckling framtill början av 1700-talet. Det syntes då naturligt att föra åtminstone den svenska utvecklingen fram till vår egen tid och då sedd i dess nordiska sammanhang. Ty lösöreklandrets, eller som det numera heter, godtrosförvärvets, problem är i eminent grad ägnat att visa hur jurister argumenterar. De ställs då inför en rättslig konflikt, somtvingar dematt tänka igenomgrundprinciperna i en rättsordning byggd på äganderätten somcentralt institut. Mot varandra står nämligen i konflikten två parter, sombåda är ägare - den somförlorat sin egendomgenomt.ex. stöld eller förskingring och den somförvärvat den genom ett formellt lagligt fång, t.ex. köp. Vem har rätten på sin sida? Vem är ägare? Vem skall ha det omtvistade godset? Dessa frågor har ständigt varit aktuella för juristerna i den europeiska rättsbildningens områden ända sedan antiken, och frågorna har besvarats olika i olika rättsområden. I de nordiska länderna finns sålunda än i dag en hel provkarta på skilda regleringar av konflikten trots att man under ett sekel försökt jämka sig samman till en gemensam lösning. I Sverige har Högsta domstolens praxis spelat en avgörande roll för rättsbildningen på detta område. Vi har i vårt land ett unikt källmaterial om godtrosförvärvets historia från 1700-talet framtill vår egen tid. Det har till största delen tidigare icke behandlats. På grund av för Sverige alldeles speciella förhållanden fick vi under denna
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=