KAPITEL IV Källorna I Utomnordisk rätt Bibeln Vulgatan, den av katolska kyrkan sanktionerade versionen av bibeln, var åtminstone från 600-talet i allmänt bruk i den dåvarande kristenheten. Pentateuken bygger som bekant på ett flertal olika traditioner, därav motsägelserna. Texten har genomgått flera revisioner men för mitt ändamål har jag ansett det tillfyllest att begagna en modern handupplaga.' Vid redogörelsen för innehållet har jag, där så har varit möjligt, använt mig av den nu gällande svenska översättningen. En närmare diskussion av texten är av praktiska skäl utesluten, jag har inskränkt mig till några fall. Justiniansk rätt Det justinianska lagverket med det sentida namnet Corpus iuris civilis, som trädde i kraft på 530-talet i det östromerska riket, består av huvuddelarna Codex, Digesterna — eller med det grekiska namnet Pandekterna - och Institutionerna. Codex är kejsarlagstiftningen. Digesterna en samling i 50 böcker av juristlitteraturen och Institutionerna en sammanfattande lärobok som samtidigt hade karaktär av lag. En senare samling, leges novellae, behandlar familje- och arvsrätten. Den förekommer i fleraversioner. Vid sidan av det stora lagverket står också kejsarens kyrkorättsliga lagar.^ Romersk rätt var känd medeltiden igenom, även under de äldre perioderna. Tidiga inflytanden på langobardrätten visar sig i prologen till Rotharis edikt. Quaestiones ac Monita från början av 1000-talet är en bearbetning av kapitel från salisk, langobardisk och och romersk rätt. Av den justinianska kodifikationen är Institutionerna och Novellerna de mest använda, särskilt i kyrkliga samlingar. Bland Novellerna har särskilt Epitome Juliani kommit till användning. De äldsta handskrifterna av denna samling antas vara langobardiska. Digesterna däremot synes ha varit obeaktade fram till omkring år 1070. Efter återupptäckten av denna del av den justinianska lagstiftningen sker en snabb
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=