328 B 54 - en Värmlandslag Vilka skäl utomde ovannämnda talar för att B 54 är en lag för Värmland och vilka talar mot?Jag ska besvara frågan genomatt visa hur lagen enligt min teori kommit till och samtidigt förklara vissa uppgifter i källan. B 54 visar stor överensstämmelse med angränsande norska kristenrätter. I vissa fall gäller detta även Västmannalagen och andra svealagar som Hälsingelagen. Hit hör betalningsmåttet alnar lärft, som används för betalning för begrävning. För samma ändamål används det i de äldre norska kristenrätterna men också i biskopJons kristenrätt.Den för svensk rätt säregna regeln i B 54 och Västmannalagen att biskopen äger resa med 30 hästar vid sina visitationer har sin motsvarighet i de äldre norska kristenrätterna.När det gäller frändskapsbrottet överensstämmer B 54 däremot i delningsnormen med norsk rätt och västgötarätt gentemot Västmannalagen och övriga svenska lagar. Enligt Eidsivatings kristenrätt är sådant brott urbotamål, biskopen har 9 marker för bannlysningen och brottslingens gods delas mellan kung, biskop och tingmän.^® Det är sannolikt att kyrkorätten utgör gammal lag i Värmland och hit räknar jag också bestämmelser angående tingordningen. B 54 är en kompilation mellan sådana äldre bestämmelser och från svearätten hämtade. Det sistnämnda gäller framför allt edsöresrätten. Den har som i västgötarätten inte tidigare ingått i lagtexten. B 54 har i sin nuvarande formtillkommit efter 1319 och då har man kompletterat lagen med svearättens edsöreslagar, fast man behållit västgötarättens ovillkorliga edsöresbrott i kyrka, vilket även överensstämmer med landslagens och Östgötalagens bestämmelser. Med lånet från svearätten kommer också hundaret in i texten. Det fyller ingen annan funktion än att stå som ett annat uttryck för ”alle män” som beteckning för tingsmenigheten. Det lokala tinget är socknen, vilket är den ursprungliga ordningen. Någon lagman uppträder inte i texten, vilket stämmer med den lucka i lagmanslängden, som urkunderna visar. Liksom andra sent redigerade lagar somOstgötalagen och Södermannalagen har en väsentlig anledning till nyredaktionen varit att fixera kyrkans rätt. Här är den markerad i förhållande till världsliga böteskrävare. Däremot är den tyst om själagåva och testamente och omfattningen av biskopens domsrätt, vilket var ytterst kontroversiella saker. Västgötarätten har en mycket avancerad materiell rätt för biskopen med ett kapitaltionde, som var okänt för svensk rätt i övrigt men som finns i norsk, bland annat i Eidsivatings kristenrätt.Att dessa saker är oreglerade i Värmlandslagen visar att striden inte var avgjord. Reglerna för dotters arvsrätt slutligen överensstämmer med äldre norsk och västgötsk rätt även omB 54 går ett steg längre bakåt. När dala hus byggdes och hertigarnas land avskildes har man fastställt att dotter ska vara skynia kuna oc aerfda kona. Det betydde att dottern fick åtnöjas med sin hemgift om son
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=